Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning.

Bröstcancer är den mest förekommande cancern bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas varje år ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer är en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan på kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer.Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har använt sig av både manuell och datasökning.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.