Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Bakgrund Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen. SyfteSyftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes. MetodArbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar. ResultatI analys av artiklarna framkom fyra huvudteman.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was ?Struggle for control of Social Life Situation? and two themes associated with post-transplant, were ?Regain power and controll of  Social Life Situation? and ?At Peace with the balance between the Present and the Future?.Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation..

BackgroundType 1 diabetes is a chronically disease that often occurs in early life. In every year around 77.000 children in the world is estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronically disease it affects the whole family, specially the parents who will be the child's caregiver.AimThe aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.MethodA literature review was carried trough based on 10 qualitative scientific articles. The articles were analyzed and two main themes and seven subthemes emerged.ResultsAll parents experienced that they needed some kind of support particularly early in their illness. They felt it was a big responsibility to take care of their child with diabetes and parents often felt anxiety and fear associated with the disease.

Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng/Omvårdnad ? Eget arbete.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos.Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare..

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 2 innebär ofta stora förändringar i livet som att ha en god kosthållning, förändra motionsvanor och i vissa fall läkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförändringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient på bästa sätt behövs förståelse för hur patienten upplever de livsstilsförändringar som sjukdomen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförändringar som de genomförde när de fått diagnosen diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 11 artiklar.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

The aim of this study was to describe the importance of diet and physical activity related to Diabetes Mellitus (diabetes). Method used was a descriptive literature study based on empirical studies. The study shows that diet, physical activity and lifestyle-changes are very important factors when it comes to preventing and treating of diabetes. By the right diet and physical activity the treatment with medications in some cases can be superfluous and people with the disease could live longer and be healthier during their lifetime. Nurses have the responsibility to educate, inform and make sure that the diabetic patient gets the best care as possible specially suited for this individual patient.

Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.