Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba människor i olika åldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Det är omkring trettio procent av barnen som behandlas på en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom när de blir äldre så behöver de fortfarande föräldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förändras om någon av familjemedlemmar blir sjuk.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av diabetesvården på en allmän vårdavdelning inom medicin. En empirisk studie utfört med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Undersökningsgruppen var nio sjuksköterskor, alla kvinnor med varierande arbetserfarenhet mellan ett och tio års erfarenhet, arbetandes på två olika sjukhus i mellan Sverige. Huvudresultatet visade att arbetet fungerade bra trots att skrivna rutiner saknades. Sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplicerad sjukdom och att dess kunskap var bristande.

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts.

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd..

NATTARBETARES UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH LIVSKVALITET En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvård och industri Jenny Nilsson Nilsson, J Nattarbetares upplevelse av hälsa och livskvalitet. En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvård och industri. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2006. Samtidigt som andelen i arbetskraften som arbetar permanent natt eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagt till natten har ökat visar forskning att nattarbete påverkar hälsan negativt.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Fetma utgör ett folkhälsoproblem. Fokusering på vikt och olika risker med fetma är otillräckligt för att förstå hur personers hälsorelaterade livskvalitet påverkas. Studiens syfte var att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos personer med fetma. Kvantitativ ansats valdes och 100 personer med ett BMI mer än 30 besvarade ett självskattande instrument, SF-36. Dataanalys genomfördes med korrelations test för att få styrkan i samband mellan variabler.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krävde mycket från både patient och vårdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvändigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sågs som unik och vårdpersonal skulle i sitt arbete sträva efter att förstå hur var och en upplevde sin värld. Syfte: Studiens syfte var att erhålla fördjupad förståelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vårdpersonal.

Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006).Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47.Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness.Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet.

Bakgrund: Tyreoideacancer drabbar cirka 400 personer årligen i Sverige varav kvinnor är överrepresenterade. Insjuknandet sker vanligen efter 50 års ålder men förekommer även i yngre åldrar. Syfte: Att få kunskap om omvårdnadsbehov och livskvalitet hos patienter med tyreoideacancer under och efter den medicinska behandlingen mot cancer. Metod: En litteraturstudie där 9 artiklar båda kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet pekar på att det finns omvårdnadsbehov under och efter avslutad cancerbehandling.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet.

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande.

Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98).