Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välmående.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste barnsjukdomarna som påverkar det endokrina- och metaboliska systemet. I dagsläget beräknas 497 100 barn i världen ha sjukdomen. När ett barn diagnostiseras får föräldrarna ett stort ansvar då sjukdomen kan vara livshotande om inte behandlingen sköts på rätt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn diagnostiseras med diabetes mellitus typ 1. En transitionsteori användes för att strukturera föräldrars upplevelser i tre faser.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen.Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet.Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a.

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Den palliativa vården utvecklas allt mer. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet hos både patient och närstående. Sjuksköterskan står under Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska bedrivas i samråd med samtliga aktörer. För att eftersträva livskvalitet måste sjuksköterskan skapa en vårdande relation till varje enskild patient.

Vårt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de äldre på ett äldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att främjalivskvaliteten genom delaktighet.Frågeställningv? Hur ser de äldre på sin delaktighet?v? Hur ser de äldre på sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef på möjligheten i att främja de äldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur påverkas de äldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de äldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör åldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vår analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.Vårt resultat visar att den äldres livskvalitet i hög utsträckning påverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck på olika sätt där återkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvårdnad samt inflytande översin egen omvårdnad.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet ochi Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar.Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex män 45-65 år, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förväntad men chockerade, att möta olika professioner i vården, att lära sig förstå sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begränsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svårigheter över kravet på förändrade levnadsvanor.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).