I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1.Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight.

När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE PubResultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person.

Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och ungefär 800 barn och ungdomar får diagnosen varje år. Det är en sjukdom som kräver mycket planering för regelbundna måltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. Svåra och hastiga komplikationer kan uppstå om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som också påverkas. Mycket oro kan finnas hos föräldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och när barnet blir ungdom kan det vara svårt för föräldrarna att lämna över ansvaret till ungdomen.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier.