Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning.

Bakgrund: Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern och eventuellt närliggande organ som äggstockar och livmoderhals. Det är viktigt att ha i åtanke att livskvaliteten kan påverkas vid avlägsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstånd.Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgått en hysterektomi.Metod: Litteraturstudie baserad på nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Fysisk livskvalitet: Smärta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgått en hysterektomi.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande.

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och användes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan påverkas negativt efter en stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förändra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation där smärta och olika typer av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan vara en del av vardagen.

Patientens och anhörigas livskvalitet påverkades negativt när det gälldeförändrade roller, social isolering och ekonomisk förändring.Patienternas fysiska välbefinnande var försämrat men fysiskt sjukarepatienter bedömde inte sin livskvalitet sämre än friskare patienter.Jämfört med normalbefolkningen i samma ålder skattade patienterna sittemotionella välbefinnande och relationer högre än normalbefolkningen.Patienterna och anhöriga använde både problem- och känslofokuseradebemästringsstrategier för att kunna hantera problemen som var orsakadeav sjukdomen och behandlingen men också känslor som uppkom vidstress..

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad..

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet.

Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan pålevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.