Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ?normalt? liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext.

Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär.

Bakgrund: Att överleva hjärtstopp är ovanligt. I Sverige överlevde 10.6% av alla som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus 2013. Trots detta är hjärtstoppsöverlevare en ökande patientgrupp där statistiken visar en stabilt ökande trend. Det finns i sjukvården ett behov av kunskap och förståelse hur hjärtstoppet påverkar överlevaren ur ett holistiskt perspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelse av att ha överlevt ett hjärtstopp samt hur händelsen påverkar livskvaliteten hos överlevaren.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen.

Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Background:Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this.Method:The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.