Inledning: Information och undervisning är en stor del av omvårdnadsarbetet vid vård av patienter med kronisk sjukdom. Diabetes är en sjukdom där det är tydligt att en lyckad information och utbildning till patienten kan vara skillnaden mellan svåra komplikationer och en fungerande vardag. Bakgrund: I bakgrunden har tre huvudbegrepp presenterats. Empowerment är ett begrepp som har växt sig starkt inom omvårdnadsämnet under de senare decennierna och innebär att patienten sätts i fokus. Vid litteraturgenomgång beskrevs begreppet som det ideala sättet att bedriva patientundervisning.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Varje år drabbas flera individer av traumatiska hjärnskador orsakade av yttre våld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvårigheter som påverkar och förändrar livet. Individen går från att vara självständig till att bli beroende av andras hjälp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjärnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick från en väl formulerad och klar fråga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, värderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades på en manifest innehållsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplevde begränsningar i vardagen och hade en rädsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes både positivt och negativt för individen.

Bakgrund: Att vistas i solen är bra för kropp och själ, men har även negativa effekter. Informationen från myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framställs solning som ett hälsobudskap och å andra sidan framställs solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk påfrestning för den drabbade och individens livsvärld kan förändras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Syfte: Kartlägga aktivitetsförmåga, självskattad hälsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material från ett forskningsprojekt genomfört på Örebro Universitetssjukhus gällande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger på 103 svarande av 137 deltagare.Data hämtades från insamlat material från ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gällande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten användes: ADL-Taxonomin: förflyttning, på-avklädning, personlig hygien. Aktivitetsförmåga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 månader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstämdhet, smärta/besvär, VAS-skala för hälsa, samt en VAS-skala för självskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. Aktivitetsförmågan utifrån begreppet kan beskrivs från före och efter fraktur.

Background Satisfaction of life and wellbeing is shown to be important when the quality of life is to be understood. The nurse has a significant role in the care of the patient and in his/her experience of life. Aim The purpose of this study is to examine the quality of life, from a nurse perspective. Method The text analysis was carried out with qualified attempts, of a book, "Quality of life a challenge for the nurse" (in Swedish) by T. Rustoen, a nurse who also worked as a teacher in Norway.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning.

BakgrundIdag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma.

Följande studie syftar till att beskriva hur vuxna personer med diagnosen dyskalkyli påverkas i vardagen av sina matematiska svårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Den kartlägger vilka strategier som används för att komma runt de matematiska svårigheterna, hur deltagarna har blivit bemötta av omgivningen och vilka förslag deltagarna själva har på hur man kan underlätta deras vardag.Dyskalkyli, eller specifika räknesvårigheter, förekommer hos 3-6% av befolkningen. Forskningen kring diagnosen är begränsad i jämförelse med andra inlärningssvårigheter. Forskarna har ännu inte enats kring orsakerna och forskningen kompliceras av att diagnosgruppen är heterogen.Studiens resultat visar att dyskalkyli, i de flesta fall, får stora konsekvenser för vardagslivet såväl i skolan och på jobbet som på fritiden.

Fibromyalgi karaktäriseras av utbredd, diffus värk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande på dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegränsningar i vardagen. Syftet var också att beskriva vilka aktiviteter som begränsas, på vilket sätt de begränsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som används. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes på fem kvinnor med fibromyalgi.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen.