Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete.

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden från symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd på grund av tvetydiga symtom, kvinnan väntar längremed att söka vård jämfört med mannen. Detta kan bero på att kvinnan förnekar sina symtomdå hon inte tror att det är något allvarligt, såsom en hjärtinfarkt. Studiens syfte är att belysakvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden som valdes är enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ?aneurysm under utveckling? eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.