Sökresultat:
228 Uppsatser om Livshotande tilstćnd - Sida 15 av 16
Leva nÀra den döende ? nÀrstÄendes behov av stöd och hur sjuksköterskan kan tillgodose dem?
Introduktion: NÀrstÄende Àr en del av döendes viktigaste nÀtverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vÄrd syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras nÀrstÄende. Sjuksköterskans förmÄga att se nÀrstÄendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan pÄ hur vÀl de kan hantera situationen. Att involvera nÀrstÄende i vÄrden Àr ett sÀtt att öka tryggheten och vÀlbefinnandet hos sÄvÀl döende, nÀrstÄende som personal. OmvÄrdnadsteoretikern Travelbee anser att omvÄrdnad Àr en mellanmÀnsklig process dÀr vÄrdaren ska hjÀlpa en individ, familj eller ett samhÀlle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det Àr möjligt finna mening i upplevelserna.
Yngre patienters upplevelse av att leva med mekanisk hjÀrtpump
HjÀrtsvikt ökar hos yngre patienter i Äldern 18- 44 Är. Livshotande hjÀrtsvikt kan uppstÄ och patienten behöver dÄ hjÀrttransplanteras. I vissa fall kan behandling med cirkulationsunderstöd i form av en mekanisk hjÀrtpump (MCS) vara nödvÀndig för att patienten ska överleva fram till hjÀrttransplantationen. Tidigare forskning har dels beskrivit hur yngre patienter reagerar med chock och svÄrigheter att anpassa sig till sin förÀndrade kropps- och sjÀlvbild, men att anpassning till den förÀndrade livssituationen ÀndÄ sker gradvis. MÀnniskans sjÀlvtillit spelar en avgörande roll för hur hon hanterar stressreaktioner och hotande situationer.
Hur HBTQ-personer upplever det professionella bemötandet i samband med att de söker hjÀlp för psykisk ohÀlsa : En litteraturöversikt
Cystisk fibros Àr en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvÀr, infektioner i lungorna och rubbat nÀringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvÀr i GI-kanalen samt dÄlig viktuppgÄng. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmÄga för slemmet i luftvÀgarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rÄdande behandlingen Àr bÄde tidskrÀvande och livslÄng. Syftet med den medicinska behandlingen Àr att göra det sega slemmet i luftvÀgarna mer lÀttflytande och förebygga infektioner.
Bensylpenicillinnatrium intramuskulÀrt till hÀst som alternativ till bensylpenicillinprokain
Bensylpenicillin Àr den mest anvÀnda antibiotikan till hÀst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurÀgare Àr framförallt bensylpenicillinprokain, men mÄnga hÀstar fÄr kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda sÄ som skakningar eller nervositet, men kan ocksÄ bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att anvÀnda för att minska risken för biverkningar och öka djurvÀlfÀrden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid Àr ej önskvÀrt dÄ det antibakteriella spektrat dÄ vidgas.
Hunden som modelldjur för human benign prostatahyperplasi
Bensylpenicillin Àr den mest anvÀnda antibiotikan till hÀst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurÀgare Àr framförallt bensylpenicillinprokain, men mÄnga hÀstar fÄr kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda sÄ som skakningar eller nervositet, men kan ocksÄ bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att anvÀnda för att minska risken för biverkningar och öka djurvÀlfÀrden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid Àr ej önskvÀrt dÄ det antibakteriella spektrat dÄ vidgas.
Infektion med Treponema spp. som etiologin bakom smittsamt klöveksem hos nötkreatur
Bensylpenicillin Àr den mest anvÀnda antibiotikan till hÀst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurÀgare Àr framförallt bensylpenicillinprokain, men mÄnga hÀstar fÄr kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda sÄ som skakningar eller nervositet, men kan ocksÄ bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att anvÀnda för att minska risken för biverkningar och öka djurvÀlfÀrden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid Àr ej önskvÀrt dÄ det antibakteriella spektrat dÄ vidgas.
Vem hjÀlper mig? : nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd
BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.
Toxiska Àmnen för hund : rÄttgift och etylenglykol
Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begrÀnsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och rÄttgift. Vilket av dessa Àmnen som Àr farligast och hur stor risken Àr att en hund fÄr i sig dem Àr tvÄ frÄgor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda pÄ mer om hur det ligger till med etylenglykolets pÄstÄtt söta smak. Syftet med studien Àr Àven att utreda om allmÀnhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga Àmnen för vÄra husdjur.
Att hundar utsÀtts för förgiftningar Àr inte ovanligt och antalet försÀkringsfall dÀr hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsÀtts för ett giftigt Àmne Àr det mest optimala att sÄ tidigt som möjligt hindra giftet frÄn att absorberas frÄn gastrointestinalkanalen och dÀrmed hindra att det gör nÄgon skada.
Chromogranin A i blod och i saliv hos hundar
Chromogranin A (CgA) Àr ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremÀrgen och sympatiska nervÀndar. CgA frisÀtts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder pÄ att en produktion av CgA kan ske Àven i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos mÀnniska visat sig vara en kÀnslig biomarkör för att förutsÀga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstÄnd. CgA-nivÄer i saliv har ocksÄ visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress.
CgA har Àven hos hundar pÄvisats i flera olika neuroendokrina vÀvnader och neuroendokrina tumörer.
Per oral cancerbehandling: patientens följsamhet till ordination
AnvÀndningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste Ären. Per oral cancerbehandling Àr inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, dÀremot sÄ Àr biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstÄnd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland Àr lÄg och inte Àr bÀttre Àn andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen sjÀlv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försÀmrat behandlingsresultat, risk för över resp.
Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr : en litteraturbaserad studie om estetisk plastikkirurgis inverkan pÄ det psykosociala vÀlbefinnandet
BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.
Listerios under graviditet
Listeria monocytogenes Àr en bakterie som förekommer i livsmedel. Friska personer kan fÄ i sig bakterien utan att det orsakar sjukdom, men stora mÀngder kan leda till en icke-invasiv form av listerios som ger gastrointestinala besvÀr. Gravida kvinnor och andra personer med nedsatt immunförsvar kan redan vid intag av smÄ mÀngder drabbas av allvarliga och livshotande tillstÄnd. Hos dessa fÄs en invasiv form av listerios som kan ge meningit, encefalit och sepsis. Hos en gravid kvinna kan infektionen leda till infekterat foster, missfall, fosterdöd, förtidig födsel eller avliden nyfödd.
Att vara nÀrstÄende till nÄgon som drabbats av stroke
BakgrundPÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) vÄrdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstÄnd blir en angelÀgenhet som pÄverkar hela familjen emotionellt. NÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter Àr ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland Àr intensivvÄrdsavdelningen deras första kontakt med sjukvÄrden. SjukvÄrdspersonal Àr den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och dÄ frÀmst i deras akuta chockfas. VÄrdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohÀlsa hos krisdrabbade nÀrstÄende.
NÀrstÄendes behov pÄ intensivvÄrdsavdelningar enligt critical care family needs inventory : en litteraturstudie
BakgrundPÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) vÄrdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstÄnd blir en angelÀgenhet som pÄverkar hela familjen emotionellt. NÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter Àr ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland Àr intensivvÄrdsavdelningen deras första kontakt med sjukvÄrden. SjukvÄrdspersonal Àr den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och dÄ frÀmst i deras akuta chockfas. VÄrdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohÀlsa hos krisdrabbade nÀrstÄende.
Testarbetets svÄra val
NÀr det talas om test pratas det pÄ ett sÀtt som om det vore ett nytt fenomen, men i sjÀlva verket kan rötterna spÄras tillbaks till 1978. Det Àr först pÄ senare Är som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. MÀnniskan omges stÀndigt av information vare sig det Àr av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det Àr dÀrför inte sÄ konstigt att tidsÄldern mÀnniskan befinner sig i kallas för ?informationsÄldern?.