Abort som orsakas av virus förekommer hos hästar över hela världen, och skapar problem för uppfödare. De främsta bakomliggande virusen är ekvint herpesvirus 1 (EHV-1) och ekvint arterit virus (EAV). Fall inträffar tillföljd av båda virusen varje år i Sverige, och framförallt EHV-1 har varit föremål för mycket forskning för att hitta ett skyddande vaccin. Det finns i Sverige ett avdödat vaccin mot EHV-1 upptaget i FASS. EAV däremot vaccineras det i princip inte mot i landet, men utomlands finns och används i vissa länder både avdödade och attenuerade levande vaccin.

 AbstraktReumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Sedan 1997 har antalet långtidssjukskrivna pga psykisk ohälsa ökat och det är framför allt de stressrelaterade psykiska diagnoserna som ökat. Vid stressrelaterade tillstånd bör, som första åtgärd, utlösande stressfaktorer identifieras och ett åtgärdsprogram initieras. För detta är en tidig diagnos med identifikation av tidiga symtom önskvärd.Syftet med detta projekt är att fördjupa kunskapen om den tidigaste symtomfasen, de tidiga symtomens kronologi och utlösande förhållanden/händelser. Dessutom studeras tidsperspektivet mellan symtomdebut och vårdkontakt, dels till den första vårdkontakten och dels till den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs. Avslutningsvis görs en metodjämförelse.Den undersökta gruppen består av 10 patienter som söker Apladalens Företagshälsovård under 2004/2005 och som uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.

The aim of the study was to investigate how a significant other of threepersons with Parkinson?s disease experienced the communication in conversation. Astructured interview and analysis of a video recorded conversation was performed.The questions in the interview were aimed at mapping the significant others?experience of communicative problems, their frequency, degree and conversationstrategies used by a significant other in conversation. The result showed that thesignificant others? experienced problems in communication related to the disease inseveral different areas for two of three participants with Parkinson?s disease.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och i samband med att befolkningen blir större och allt äldre ökar även antalet patienter. Vid sjukdomen sker en hjärnatrofi och de mikroskopiska fynd man ser är extracellulära plack av ?-amyloid, intracellulära neurofibriller av fosforylerat tau och förlust av nervcellsutskott, axoner, synapser och dendriter. Några av de tidiga patologiska förändringarna man kan se är störningar i nervcellernas lysosomala system som fyller en viktig roll vid nedbrytning av makromolekyler. I en tidigare studie har man påvisat förhöjda nivåer av proteiner från det lysosomala systemet i cerebrospinalvätska.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Syfte:Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas.

Vi har sedan länge varit medvetna om att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler. De adulta stamcellerna har redan sedan årtionden tillbaka använts vid behandlingen av blodcancer. Under senare år har dock stamcellsforskningen utvecklats oerhört och möjligheterna tycks nu oändliga. Att man numera kan isolera totipotenta och pluripotenta stamceller och få dem att dela sig utan att ändra karaktär har öppnat upp för möjligheten att odla stamcellslinjer med oerhörd potential. Eftersom forskningsresultat har visat att stamcellerna under vissa omständigheter kan specialisera sig och förvandlas till mer specifika celler, som till exempel hjärnceller eller muskelceller, hoppas man genom denna kunskap kunna hjälpa patienter som lider av bland annat Parkinsons sjukdom och diabetes.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Bakgrund: Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk återhämtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod är förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression är nedstämdhet och minskat intresse eller glädje. Bipolär sjukdom drabbar ungefär lika många män som kvinnor och brukar debutera i tonåren. Sjukdomen kan påverka familjerelationer, arbetsförmåga med mera. Livskvalitet är ett mått som kan användas för att mäta en individs välbefinnande och är betydelsefull att försöka mäta vid bipolär sjukdom.