Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie.

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.

Bakgrund: Aids uppmärksammades 1981 när en ny sjukdom upptäcktes i Kalifornien då fem homosexuella män blev smittade av ett okänt virus. Viruset angrep immunförsvaret vilket ledde till att parasiter, svampar och virus som annars var ofarliga för människan nu orsakade livshotande infektioner. Först 1996 kom bromsmediciner som drastiskt minskade antalet som drabbades eller dog av aids. Idag lever mellan 30-35 miljoner människor i världen med hiv. Sedan sjukdomen bröt ut har ca 30 miljoner människor dött i aids.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet.

Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som kan påverka hälsa och välbefinnande. Att leva med kronisk sjukdom innebär att livet förändras men upplevelsen skiljer sig mellan individer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att känna en begränsning i livet, att känna misslyckande och att vara en börda, att relationer förändrats, att känna oro och osäkerhet samt att känna god livskvalité trots hjärtsvikt.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda.

Bakgrund - Det palliativa skedet av cancer är förenat med en stor komplexitet. Enligt tidigare fallstudier kan patienten uppleva brister i kommunikationen vid det palliativa skedet och även uppleva en frustration över att inte förstå meningen i vårdpersonalens handlingar och agerande. För att på bästa sätt kunna förbättra och förebygga denna frustration och bristande kommunikation behövs en större förståelse för hur vårdpersonalen arbetar i det palliativa skedet av cancersjukdom. Trots påvisad problematik och betydande utmaningar för vårdpersonalen i det palliativa skedet fanns det väldigt lite skrivet om strategier och arbetssätt vid palliativ cancervård. Syfte- Föreliggande studie syftar till att belysa strategier och arbetsätt som vårdteamet talar om att de använde sig av i vårdarbetet för att stödja och hjälpa patienten att hantera sin vardag med livshotande sjukdom.