Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en Livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap.Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig sjukdom som klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen förtvinar. Sjukdomen kan ha ett hastigt förlopp vilket gör att patienterna är i behov av många hjälpinsatser. Syftet med studien är att öka kunskapen hos sjuksköterskor genom att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. För att beskriva dessa har en kvalitativ innehållsanalys använts. Med hjälp av denna modell fördjupas förståelsen av patienternas upplevelser, erfarenheter och förväntningar av sjukdomen.

Bakgrund: Suicidförsök, en handling som är livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhälsoproblem blandbefolkningen runt om i världen. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 människor varje år suicid och runt 9000 människor vårdas inom landets hälso- och sjukvård på grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vården. Dömande och avståndstagande förhållningssätt riskerar förvärra de suicidnära patienternas syn på sig själva. För hälso- och sjukvårdspersonal är det av yttersta vikt att inneha förmågan att bemöta de suicidnära patienterna på ett professionellt sätt.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Stroke är en kronisk sjukdom som påverkar både den som blir sjuk såväl som dennes närstående. Vården av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: känslor av förlust över en förändrad relation, känslor av ensamhet när det egna livet blir åsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skänker välbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade känslor av sorg hos närstående när personen förändrats och isolering då egna behov åsidosattes.