Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor.

I denna studie belyses pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, Livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer Livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige är operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskår, vars ansvar vilar på författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans arbetsuppgifter är att assistera och delta vid abort. Dagligen ställs operationssjuksköterskan inför moraliska ställningstaganden och upplevelsen av att närvara och delta vid aborter kan påverkas av egna värderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Åtta operationssjuksköterskor intervjuades.

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, Livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.

Syftet med det självständiga arbete är att visa på hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet självkänsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsättningar att arbeta med barns självkänsla. Frågeställningar som används är: hur definierar förskolepedagogerna begreppet självkänsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stärka barns självkänsla? På vilket sätt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsättningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med låg självkänsla? Denna studie utgår från en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frågor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet självkänsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en människa.

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen Livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin.