Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som görs i sammarbete med teknikkonsulten Ramböll. Det vanligaste sättet att ventilera en byggnad idag är med så kallad CAV-ventilation (Constant Air Volume). Denna metod bygger på att ett luftflöde bestäms för rummet och upprätthålls med konstant flöde. En annan metod är så kallad VAV (Variable Air Volume) som bygger på att flödet varierar efter behovet. Anledningen till varför man väljer VAV istället för CAV är att med CAV finns det ofta en stor risk att man överventilerar ett rum eller byggnad, just på grund av att flödet är konstant. Problemet med VAV är att det är en högre investeringskostnad än för CAV så metoden lämpar sig bara där energibesparingen är så stor så den täcker mellanskillnaden i pris.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Vid upphandling inom offentlig sektor eller större företag kan användandet av standarder vara ett viktigt redskap för att säkerställa att en produkt eller tjänst uppfyller de krav som verksamheten ställer när det gäller exempelvis kvalitet, kostnader och effekter på miljön. Stigande priser på energi och en ökad insikt om samhällets negativa inverkan på miljön gör att energieffektiviseringar blivit ett viktigt inslag i de allra flesta verksamheter och här kan användandet av standarder spela en viktig roll.Syftet med det här examensarbetet är att utreda hur isolering av varma och kalla rör samt ventilationskanaler kan dimensioneras optimalt så att energiförluster från dessa minimeras. Hur olika faktorer och förutsättningar påverkar vad som är en optimerad isolering måste därmed även att utredas så att konsekvenser av olika val kan kartläggas.Målet är att ta fram ett underlag som kan fungera som hjälpmedel då en ny standard för dimensionering av teknisk isolering skall tas fram av Landstingsfastigheter i Värmland. Underlaget kommer att utgöras av en beräkningsmodell som skall kunna ge tillförlitliga uppgifter om hur olika yttre faktorer samt val av isoleringsmaterial dels kan påverka vilken den nödvändiga isoleringstjockleken blir och dels visa de ekonomiska konsekvenserna. En Livscykelkostnadsanalys gjordes därför för olika dimensioneringsalternativ.Arbetet resulterade i en beräkningsmodell som kan användas för att beräkna olika isoleringstjocklekar för olika typer av fall.

Kostnader har under många år varit en viktig faktor inom försvarsindustrin och vid ana- lys av militära system. I syfte att minska sina kostnader och öka effektiviteten har många nationer infört olika analyser, verktyg och begrepp för utvärdering av sina utgif- ter gällande försvarsmaterial, där en av dessa är Livscykelkostnadsanalys. Livscykel- kostnadsanalysen används för att identifiera de mest betydande kostnadsdrivarna och därmed möjliggöra den bästa kombinationen av resursanvändning. Livscykelkostnads- baserade uppskattningar skapar också ett långsiktigt perspektiv och på så sätt underlät- tar detta en mer genomarbetad bedömning av investeringar.Denna studie har genomförts vid Saab Dynamics i Karlskoga som tillverkar missilsy- stem och understödssystem till försvarsindustrin. I Saab Dynamics fall finns det i dags- läget inte ett standardiserat arbetssätt för användning av Livscykelkostnadsanalyser.