Globalt har cancersjukdomarna ökat de senaste åren. Bara i Sverige drabbas idag ungefär var tredje person av någon form av cancer under sin livstid. Därtill är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien var att granska och sammanställa litteratur om patientens upplevelser av en cancerdiagnos och dess behandling. Databassökningen som gjordes i PubMed och PsycINFO resulterade i tio vetenskapliga artiklar som därefter genomgick en kvalitetsgranskning.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Cirka 250 000 barn runt om i världen insjuknar varje år i cancer. Cancer är olika sjukdomar som innebär en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strålbehandling är de tre olika behandlingsmetoderna som används för att behandla cancer. När ett barn lider av cancer påverkar det hela familjens livsvärld och vardag, inte minst föräldrarnas. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.

Background: To be a parent to a child dying of cancer affect not just the parents themselves, but the whole family. Experiences of fear, powerlessness and anxiety surrounds them. Nurses need knowledge about parents? experiences to help and support these parents adequately. Aim: The aim of the study was to describe parents? experiences of losing a child to cancer, from diagnosis to the child?s death.

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Background: Older people are a major patient group seeking medical care in Sweden. Several of the elderly are living alone and the main reason for living alone is when the spouse passes away. Loneliness is a factor that can affect quality of life, health and wellbeing. Loneliness is an individual experience, loneliness can be self-chosen but involuntary loneliness can lead to lifelong suffering and feelings of loneliness. Aim: The aim of the study was to highlight the factors affecting loneliness among elderly people within municipal care living in Sweden.

Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna.

Cancer är idag den grupp av sjukdomar som människor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebär att varje verksam sjuksköterska någon gång i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvårdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom värdefulla möten, att sakna tid och rum, att känna sig sårbar och emotionellt dränkt samt att önska erfarenhet och stöd.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 barn av cancer som är den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen påverkas av detta under lång tid. En säker och trygg vardag ersätts med ständig strävan om överlevnad, att både barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rädsla, kaos och hjälplöshet. Syfte: Att beskriva föräldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

That many creative workers have uncertain and uneven incomes is well-established, but how or why they make a living is not. This paper examines the elusive value exchanges between creatives, buyers, consumers, and other economic supporters, and offers a model of how creatives make a living. By mapping income statistics of Swedish creatives together with in-depth interviews some patterns emerge. This, combined with Bourdieu's theories of social, cultural and symbolic capital, and Knorr's objects of sociality, forms a basis for a structured model of value exchange. The paper shows how creative workers create economic and non-economic capital (capitalization), how they advertise this capital (signaling), and how they convert between different types of capital (conversion) in order to make a living.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.