Bakgrund: Urininkontinens innebär ett ofrivilligt läckage från urinblåsan och betraktas som en naturlig del av åldrande, både ur sjuksköterske- och patientperspektiv. Prevalensen av urininkontinens är störst hos äldre kvinnor, men förekommer även hos yngre kvinnor. Sjuksköterskor anser att den egna kunskapen om urininkontinens behöver utökas. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Evans (2002) analysmetod.

I Sverige lever cirka 20 000 stomiopererade personer och varje år tillkommer ett tusental nya patienter. Ordet stomi kommer från det grekiska ordet ?stoma? som betyder mun eller öppning. Inom medicinsk terminologi används ordet för en operativ anlagd förbindelse mellan mag- och tarmkanalen ut genom buken. Det innebär ett stort ingrepp i en människas liv att genomgå en stomioperation och få en colostomi.

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligenvärlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmedrelevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpatill att minska rädslan.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

I Sverige år 2011 gjordes nästan 10 000 suicidförsök. Det är 30-40 gånger ökad risk att en person som gjort ett suicidförsök senare tar sitt liv. Suicidförsöket kan ses som en varningssignal. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av vården efter ett suicidförsök. Studien utgick från en kvalitativ metod med utgångspunkt i vårdvetenskapen.

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.

Genom en traditionell juridisk metod avser den här uppsatsen att studera det svenska allmänna pensionssystemet över tid (igår, idag och imorgon) för att utreda den rättsliga grunden för allmän pension. Den allmänna pensionsrätten är en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. Allmän pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmän pension kan inte jämföras med det allmänna pensionssystemet som idag finns.

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.