Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen..

Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Denna uppsats behandlar frågan om det finns ett samband mellan järnvägens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i området. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgränsas till tidsperioden från och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgränsning beror av att försvenskningspolitiken påbörjades och avslutades under denna period. Järnvägen kan vara ett mått på modernitet men även ett tecken på att ett land är moderniserat och kulturellt enat.

Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Afasi orsakas av en skada på hjärnans talcentra, konsekvenserna blir svårigheter med att tala och förstå tal. Kommunikation är en viktig del av omvårdanden där patienten ska vara delaktig och få komma med egna önskemål. Afasidrabbade har svårt att förmedla sina tankar och behov, där kan det bli problem och patienten blir lidande. Syftet med denna uppsats är att beskriva afasi ur ett patient perspektiv för att höja kunskapen hos vårdpersonalen. Uppsatsen är av en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på Fribergs (2006) modell för litteraturstudier.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

SAMMANFATTNINGDe närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring.

?Förbättrad livskvalitet på landsbygden? är ett av flera mål som är angett av EU och som ska förverkligas via medlemsländernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att åtgärda de ?brister? som må råda på landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/här i Sverige.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.