Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid Livets slut kan se ut på olika sätt, likaså de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i Livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i Livets slutskede och deras närstående.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i Livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i Livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av Livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

Introduktion Utbyggnaden av avancerad hemsjukvård har ökat och tidigareforskning visar att många människor vill dö i sitt eget hem. Närstående ärbetydelsefulla i omvårdnaden, men det är känslofyllt och krävande för närståendesom behöver stöd.Syfte Studiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av ett palliativthemsjukvårdsteam.Metod Intervjustudie med 13 närstående till patienter som hade vårdats hemmatill Livets slut med hjälp av ett palliativt hemsjukvårdsteam. En kvalitativinnehållsanalys användes vid analysen.Resultat Att närstående var tacksamma för tryggheten men upplevde utsatthetframträdde som ett övergripande tema. Sex kategorier kunde identifieras: Attförlita sig på vårdarna, att bli inbjuden och få stöd i vårdandet, att dela ansvaretmed teamet, att inte vara införstådd, att uppleva påfrestningar, att få stöd eftervårdtiden.Diskussion Trots att närstående var mycket nöjda, de upplevde trygghet och hadestort förtroende till teamet, framkom brister. Teamets insatser räckte inte till allagånger, vilket bekräftas i tidigare forskning.Slutsats Då alla är unika, såväl patient som närstående, och därmed har olikabehov av palliativa teamet är det viktigt att detta uppmärksammas.

En studie över trolldomsmål i Malmö vid 1500 talets slut.

Allt fler patienter som vårdas i Livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i Livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i Livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför Livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.