Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen..

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

22 informanter med olika hemspråk fick i uppgift att skriva en uppsats i form av ettbrev på svenska. Dessa uppsatser översattes mening för mening till respektive språkav andra språkligt kunniga informanter. Sedan översatte de språkkunnigainformanterna uppsatsernas meningar ord för ord tillbaka till svenska.Dessa språkligt kunniga informanter, som var mig behjälpliga, är allayrkesverksamma och flera av dem arbetar som lärare. Alla dessa använder detsvenska språket i sitt yrkesliv och har mycket goda kunskaper i sina respektivehemspråk.Syftet med detta var att se prepositionsbruket på svenska hos dessa invandradeinformanter och också se prepositionsbruket på respektive hemspråk.Vid granskning av annorlunda prepositionsbruk framkom att hemspråket påverkaranvändandet av svenska prepositioner. Det är vanligt att man utelämnar prepositioneri svenskt prepositionsbruk och det är också vanligt att man använderdirektöversättning från det egna hemspråket.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård.

Bakgrund: Oavsett vilken arbetsplats en sjuksköterska arbetar på är sannolikheten stor att en omvårdnadssituation av patienter i livets slutskede äger rum. Sjuksköterskor bör därför skaffa sig kompetens inom palliativ omvårdnad för att kunna erbjuda den kvalitet och vård som dessa patienter kräver.Syftet: att med denna studie beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt arbete med patienter i palliativ vård samt vilka hanteringsstrategier en sjuksköterska kan använda sig av för att hantera sina egna upplevelser i sitt arbete med palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, 9 med kvalitativ design och 2 med kvantitativ design.Huvudresultat: Genom att vårda människor i livets slutskede upplevde sjuksköterskor en känsla av att göra skillnad som räknas. Arbetet med palliativ vård och att dagligen arbeta nära döden var för vissa ett kall. Att finna sig själv i sådana situationer gjorde att många fann sig själv i sin professionella roll som sjuksköterska.

Att vårda döende patienter är en av de största och svåraste utmaningarna som sjuksköterskankan ställas inför. Palliativ vård är en aktiv vård av hela människan när sjukdomen inte längreär botbar. Målet med den palliativa vården är att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktär är av stor vikt. Vården gesmed grund utifrån patientens behov och önskemål oberoende av vårdgivare.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka få förståelse för hur en individ upplever sin livsvärld. Fokus har legat på vad som intervjupersonen har lyft fram som betydelsefullt i hans liv, vilka händelser som kan betraktas som vändpunkter i livet och vad dessa har haft för påverkan för livet efter vändpunkten. I denna uppsats finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där vissa aspekter av fenomenologin har lyfts fram. Uppsatsen grundar sig på en persons livsberättelse som kommit till genom konversationsintervju. Materialet har sedan transkriberats och tolkats utifrån en sammanvävning utav det fenomenologiska- och hermeneutiska perspektivet.

Alla människor behöver tröst. Tröst är ett mänskligt behov som måste uppnås innan läkning blir möjligt. Det saknas en enig definition av tröst. I denna litteraturstudie sågs tröst utifrån en känsla av att inte lida, inte vara orolig eller mindre olycklig. Tröst är något som hjälper människan att känna lugn, glädje och ro.

This is a study of the importance of culture for persons who are in their terminal stage of life. The purpose of my study is to find out if culture, particularly literature, can be a comfort for persons who are about to die. The study is based on interviews with people who are working in the palliative team at Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) in Trollhättan. It is also based on study of literature. It is literature about hospital library, culture in hospital treatment, palliative care, bibliotherapy and ?own stories? from dying persons.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats och grunden till uppsatsen bygger på en gruppintervju med fem Centerkvinnor.