När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning. Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ?scoping study?. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext.

I mitt arbete so?ker jag efter sa?tt att omarbeta spa?r som ma?nniskor la?mnat efter sig, sa? att dessa fa?r en ny mening. A?r dessa omarbetade spa?r, dessa nya bilder, fortfarande sanna? Vad har da? ha?nt med med bilden?.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader.

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om Livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.