För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett återhämtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansåg bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsättningarna för ökat välbefinnande och återgång till studierna därefter.Syftet ringades in genom följande frågeställningar:? Varför minskade studenternas psykiska välbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad främjade respektive hindrade studenternas återhämtning?Det empiriska materialet inhämtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen återupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohälsa. Uppsatsen utgick från fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrån tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och Återhämtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att ställa orimliga krav på sig själva och när de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

The purpose of this paper is to analyze the reasons a religious minority leader has to convert to a larger religious group and how the leader chooses to communicate this event in certain daily press. In March 2014 the leader and founder of the Christian and charismatic movement ?Livets Ord? (Words of Life), Ulf Ekman, announced his decision converting to the Roman Catholic Church after a 10 year long process of thinking. The communications of Ekman?s linguistic language in the articles are discussed through two discourse analyzing perspective, Laclau & Mouffe?s and Fairclough?s.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:? Vem är detta ?fenomen?, hur ser hennes andliga liv ut?? Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?? Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?? Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler önskar vårdas och dö i hemmet. Idag vårdas många inom allmän palliativ vård med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vård i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vården beskrivits. Få studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och närstående inom allmän palliativ vård.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess närstående vid allmän palliativ vård i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke.Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet.

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och lidande både för individen och dennes anhöriga.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.