Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör Livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i Livet.

Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd.

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på Livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som Livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

När glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten.  Det nya Livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sådan?.Om man då mitt i Livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning?    I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet.

ABSTRACTPetter Zerpe: I skuggan av betongen. En analys av social identitet i tre svenska hiphopartisters texter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats, 2005.Denna uppsats har syftat till att belysa hur social identitet skildras i svensk hiphop. Utifrån textanalyser med fokus på etnicitet och kön ämnade jag att undersöka vilken identitet som skildrades i texterna. Jag har funnit att invandrarskapet kan ses som den primära identiteten i texterna hos Latin Kings och Ken.

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:?Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, då Julie var Sparres unga älskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, då hon gift sig med Nils Björckegren och var i färd med att installera sig som borgmästarhustru i Linköping. Mina frågor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara där hon befann sig och hur brev tjänade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. Såväl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har använts för att diskutera dessa frågor.I de brev Julie Björckegren skrev från Linköping till sin forna älskare står Livet som borgarkvinna i förgrunden, både den hon enligt sin egen förståelse är och den hon vill bli. Innehållsmässigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hälsan, det sociala Livet, brevskrivandet samt tacksägelserna och behovsframställningarna.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Varje år tar över 1000 personer Livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer Livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga Livet.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts.Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagsLivets nu med vardagsLivet förr.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom.Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO.

Varje år drabbas ungefär 50 000 personer i Sverige av cancer. Detta innebär att en halv miljon svenskar om året har en nära anhörig som drabbas. Cancersjukdomens inverkan på de närståendes liv är påtaglig. Förutom att bemöta och ta hand om patienten ska sjuksköterskan även uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en anhörig som drabbats av cancer.