Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med Livet.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att Livet i hemodialys upplevs som fångenskap att Livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att Livet i hemodialys upplevs som fångenskap att Livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i Livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i Livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde Livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga Livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur Livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i Livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården.

I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgång samt hur länge i Livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lägre skattades den psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela Livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i Livet som normalviktiga..

Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela Livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte.

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i Livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadsLivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i Livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga Livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i Livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga Livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela Livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på Livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap..