Fibromyalgi är en sjukdom med okänt ursprung. Huvudsakliga symtom är muskelsmärta, trötthet och sömnstörningar, vilket påverkar det dagliga Livet hos den drabbade människan. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur fibromyalgi påverkar människans hälsa och välbefinnande, påverkan på det dagliga Livet samt upplevelsen av mötet med/inom vården.Studiens resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med relevans för examensarbetets syfte. Artiklarna har kvalitativ ansats och söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat beskrivs i fyra teman; Upplevelse av hälsa och välbefinnande, Påverkan på dagligt liv, Brist på förståelse och kunskap från omgivningen samt Upplevelse av mötet i vården.Resultatet visar att smärta och trötthet föranledd av fibromyalgi påverkar upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: I Sverige lever ca 20 000 personer med stomi. En stomi medför en kroppslig förändring som individen måste förhålla sig till. Både kroppen och dess funktioner som tidigare tagits för givna medvetandegörs. Det finns en oro för vad andra ska tycka och att stomin ska hindra i det dagliga Livet. Empowerment sågs som en röd tråd i bloggarna och växte fram som referensram under arbetets gång.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår.

Projektet är ett kombinerat kvinnocenter och hamam i Rinkeby. Det bygger på en analys av det offentliga rummet i Rinkeby och de föreslagna förändringarna av det offentliga Livet i och med Järvalyftet..

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga Livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga Livet.

Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och 'compassion fatigue'. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i Livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb.

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i Livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av Livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga Livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige..

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, dagligen drabbas hundratals personer och får sin livsvärld förändrad. På ett ögonblick blir personer livshotande sjuka och påminns om sin egen dödlighet, de får sedan lära sig att leva med sitt nya liv och anpassa sig efter de begränsningar hjärtinfarkten fört med sig. Syftet var att beskriva upplevelser efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. 19 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att uppleva sig själv och Livet förändrat: Att relationer till omgivningen förändras: Att överväldigas av känslor som påverkar vardagen: Att uppleva framtidstro genom copingstrategier.

Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga Livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga Livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor.Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman.Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen.