Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Liv och hĂ€lsa ung Ă€r en enkĂ€tundersökning bland ungdomar i skolĂ„r 7, 9 samt Ă„r 2 pĂ„ gymnasiet i Örebro lĂ€n. Barn och ungdomar Ă€r en prioriterad mĂ„lgrupp för Sverige och Örebro lĂ€n enligt regeringens folkhĂ€lsoproposition samt Örebro lĂ€ns folkhĂ€lsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv pĂ„ ett anvĂ€ndande. Uppsatsens syfte Ă€ratt undersöka hur resultatet frĂ„n Liv och hĂ€lsa ung undersökningarna anvĂ€nds avrektorer för skolĂ„r 7-9 i Örebro lĂ€n. Studien Ă€r kvalitativ dĂ€r nio stycken rektorer iÖrebro lĂ€n har intervjuats.

Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Det Ă€r den vanligaste orsaken till funktionsnedsĂ€ttning och de som drabbas Ă€r i behov av lĂ„nga vĂ„rdtider. Den forskning som finns tillgĂ€nglig belyser frĂ€mst patienters upplevelser i det tidiga skedet efter att ha drabbats av stroke.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer upplever sin livsvĂ€rld efter att ha drabbats av stroke.Metod: Studien utgick frĂ„n en kvalitativ ansats. Fem sjĂ€lvbiografier valdes för att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke. Analysen gjordes utifrĂ„n Lundman och Graneheims kvalitativa innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom att de drabbade genomgick stora förĂ€ndringar i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. NÀr en mÀnniska drabbas av kronisk sjukdom, förÀndras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begrÀnsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades pÄ Ätta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: FrÄn tvÄsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förÀndras, Att stöd frÄn omgivningen Àr betydelsefullt, Att ÄterhÀmta sig och skapa ett nytt liv.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehÄllet i KrAmi-programmet. För att fÄ fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att anvÀnda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt dÄ vi inte ville anvÀnda oss av hypoteser eller frÄgestÀllningar i studiens inledande skede, dÄ dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre bestÄndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framtrÀtt som de mest centrala för att uppnÄ ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill sÀga kÀnsla av sammanhang.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar personen och dennes liv pÄ mÄnga olika sÀtt. Vardagen kan upplevas oförutsÀgbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillstÄndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspÄs vara den tredje största dödsorsaken i vÀrlden Är 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet pÄverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Att vÄrda döende patienter Àr en av de största och svÄraste utmaningarna som sjuksköterskankan stÀllas inför. Palliativ vÄrd Àr en aktiv vÄrd av hela mÀnniskan nÀr sjukdomen inte lÀngreÀr botbar. MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktÀr Àr av stor vikt. VÄrden gesmed grund utifrÄn patientens behov och önskemÄl oberoende av vÄrdgivare.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under sÄvÀl vardag som högtid, bÄde jul och konferensresa skÄlas in med öl och brÀnnvin. Dock gÄr det inte att frÄngÄ det faktum att över 300 000 av landets invÄnare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av vÄra största folkhÀlsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt pÄ vÄra arbetsplatser. PÄ arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmÄga att upptÀcka och agera nÀr tecknen vÀl syns hos individen. Dessa tecken Àr inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Stroke Ă€r vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsĂ€ttningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begrĂ€nsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att fĂ„ en förĂ€ndrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förĂ€ndras; Att göra det bĂ€sta av situationen och uppleva livskvalitet.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta pÄtrÀffas hos uppskattningsvis hÀlften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. SmÀrtan ska ha varit kvarstÄende i minst tre mÄnader för att den ska kvalificeras som lÄngvarig. För att behandling ska fungera Àr det av stor betydelse att personen med smÀrta ska bli lyssnad pÄ och trodd i sin subjektiva upplevelse av smÀrta. Den lÄngvariga smÀrtan pÄverkar det dagliga livet pÄ ett negativt sÀtt. Den teoretiska utgÄngspunkt som har anvÀnts Àr Erikssons teori om lidande samt det vÄrdvetenskapliga konsensusbegreppet hÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta.Metod: En litteraturöversikt gjordes dÀr Ätta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt pÄ den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad mÀnniskor som varit utbrÀnda menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förvÀntningar som deras omgivning och som de sjÀlva har stÀllt Àr anledningen till att de har blivit utbrÀnda. Krav som varierar frÄn att vara en duktig medarbetare, en duktig förÀlder, att alltid vara tillgÀnglig, till att göra rÀtt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem pÄ ett rimligt sÀtt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermÀktiga.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svÄr och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och fÄ en stund av lÀttnad (BirgegÄrd & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra nÄgot positivt i tillvaron samt underlÀtta i svÄra situationer. Skratt kan öka vÀlmÄende och bidra till en kÀnsla av lÀttnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.