Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjÀrttransplantationer i Sverige. Idag finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer. Livet efter en hjÀrttransplantation medför fysiska restriktioner och ett livslÄngt beroende av medicinering och Äterkommande lÀkarbesök. Syfte: Syftet Àr att belysa personers livsvÀrld det första Äret efter en hjÀrttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio artiklar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten pÄverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick Àven att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som Àr ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgÀngliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjÀlp av en granskningsmall för att sÀkerstÀlla att de var av en god kvalitet. Sökord som anvÀndes var: ?multiple sclerosis?, ?quality of life?, ?nursing? och ?fatigue?.

Bakgrund: Att förlora sitt barn Àr bland det vÀrsta som en förÀlder kan uppleva. Vid förlusten försÀtts förÀldrarna i en sorgeprocess. VÀgen tillbaka kan vara lÄng för att Äterigen kunna kÀnna en mening med livet. Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva vidare efter att plötsligt förlorat sitt barn i en olycka. Metod: En litteraturstudie har utförts.

Anledningen till att vi genomförde denna studie Àr att bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbÀttrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgÄngen behandling, upplever att bröstcancer pÄverkar den fysiska hÀlsan, det psykiska vÀlbefinnande och det sociala livet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturöversikt. VÄr studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. VÄrt resultat visade att kvinnorna upplever brist pÄ information frÄn vÄrdpersonalen inom alla vÄra tre huvudteman.

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en Ă€tstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja fĂ„ kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.

Bakgrund: Livet förÀndras för individer som drabbats av en brÀnnskada. MÄnga fÄr bestÄendeÀrr och funktionsnedsÀttning som innebÀr stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompÄverkar deras liv. BrÀnnskada Àr ett trauma som uppstÄr nÀr huden kommer i kontakt medvÀrme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvÀtskemÀngd, fungerar som kÀnsel och kontaktyta samt infektionsbarriÀr.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brÀnnskada.Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brÀnnskada upplevde sin kroppsom frÀmmande och kÀnde sig begrÀnsad i vardagen pÄ grund av funktionsnedsÀttning ochsynliga Àrr. Stödet frÄn nÀrstÄende var ovÀrderligt för dessa personer och det hjÀlpte demgenom den lÄnga rehabiliteringen.

BipolĂ€r sjukdom Ă€r en psykisk sjukdom som karakteriseras av Ă„terkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och sjĂ€lvmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero pĂ„ Ă€rftliga faktorer. Även pĂ„frestande livshĂ€ndelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolĂ€r sjukdom.

Bakgrund: NÀr förÀldrar fÄr reda pÄ att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes vÀcks mÄnga frÄgor och funderingar. Funderingar om livet hÀr och nu, men ocksÄ om framtiden. För det lilla barnet blir det förÀldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men Àven det större barnet behöver hjÀlp och stöd frÄn sina förÀldrar. OcksÄ förÀldrarna stÄr mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes pÄverkar hela familjens livssituation, bÄde sjÀlsligt och praktiskt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Resultatet av analysen blev sex kategorier: Att kÀnna rÀdsla och osÀkerhet; Att fÄ information och möjliggöra sjÀlvbestÀmmande; Att drabbas av förluster; Att ha stöd och behÄlla integriteten; Att uppleva tacksamhet mot livet; Att acceptera och gÄ vidare. Resultat visade pÄ att de efter diagnos förnekade sjukdomen, de kÀnde en rÀdsla och osÀkerhet kring framtiden och upplevde maktlöshet. Livskvaliteten blev sÀmre, de upplevde tunga förluster dÄ de inte lÀngre hade orken att genomföra saker i sin vardag.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara nĂ€ringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som stĂ€lls pĂ„ skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.PĂ„ vĂ„ra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad pĂ„ kvaliteten pĂ„ maten. Det som skillde skolorna mest Ă„t var hur organisationen sĂ„g ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten pĂ„ skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som stĂ„r skrivet i den nya skollagen gĂ€llande skolmaten stĂ€mmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vĂ„r undersökning, men utifrĂ„n skolornas egne förutsĂ€ttningar och resurser. .

Äldre Ă€r en samhĂ€llsgrupp med lĂ„g status. Kvantitativa studier visar att Ă€ldre Ă€r underrepresenterade i massmedia trots att de utgör omkring 17 procent av befolkningen. De uppmĂ€rksammas först nĂ€r de gĂ„tt in i den senare delen av Ă„ldrandet, dĂ„ beroende och förfall Ă€r ett faktum. En alltför enahanda och negativ rapportering av Ă€ldre riskerar att framstĂ€lla dem frĂ€mst som ett samhĂ€llsproblem, nĂ„got som kan leda till avstĂ„ndstagande och diskriminering. Forskare menar att ökad förstĂ„else för Ă„ldrandeprocessen krĂ€ver kunskaper om hela denna process.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen pÄverkar individens liv och orsakar svÄrigheter i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats anvÀndes dÀr tio artiklar granskades med hjÀlp av en innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundmans tolkning. Resultat: Resultatets underlag Àr skrivet utifrÄn de tio kvalitativa artiklarna.

För att Ă„stadkomma ett effektivt utvecklingsarbete Ă€r det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stĂ€rkt kvinnlig egenmakt. Med hjĂ€lp av ekonometrisk analys jĂ€mför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda Ă„r 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ€mjande reformer kan denna uppsats inte visa pĂ„ mer Ă€n marginella ökningar vad gĂ€ller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i mĂ„nga avseenden frĂ€mst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.