De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en långvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi använde oss av kvalitativ innehålls-analys med manifest ansats när vi analyserade det material som ingår i vår studie. Totalt granskade vi åtta vetenskapliga artiklar som beskriver känslor hos vuxna personer som ge-nomgår dialysbehandling till följd av kronisk njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: Förändrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebära fysiska och psykiska förändringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning så att livet kan gå vidare, den krävande behandlingen kan ge en känsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Bakgrund:Utvecklingen i Sverige går mot att fler människor vårdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vården av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vården vid livets slutskede vad det gäller bemötande, information och stöd till närstående. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvårdare till palliativa patienter som vårdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?äldre invandrare? och genus i uppsatsen.