Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003).

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner.Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke.Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003).

Bakgrund: Varje år insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det är 80 % som får ätsvårigheter. Syfte: Att sammanställa den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av ätsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I Sverige får cirka 30 000 människor stroke varje år och cirka 7000 återinsjuknar. Cirka20 % av dessa människor är yngre än 65 år. Strokeinsjknandet i yngre åldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker än hos äldre personer. Återhämtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare än hos äldre, och redan efter tre-sex månader blir upp till 90 % av yngreindivider som fått stroke oberoende vad gäller personliga dagliga aktiviteter. Däremot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmässiga svårigheter ett stort problem för yngrestrokedrabbade människor.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

Bakgrund:Under de senaste decennierna har det skett en förändring med minskadsvårighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ?minor stroke?används för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hälso- och sjukvården görsbedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsättningar och förväntningarna är attde ska återhämta sig snabbt. Detta är den vanligaste stroke diagnosen men ändå den som fårminst uppmärksamhet både kliniskt och vetenskapligt.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke.Metod:Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.