Syftet med detta examensarbete är att belysa vad som driver en människa att gå vidare i livet efter att ha fått ett besked om att han/hon har cancer och även olika copingstrategier som används för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett så normalt liv som möjligt..

Att leva med cancerrelaterad smärta är en omtumlande upplevelse som präglar livet i många avseenden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser att leva med cancerrelaterad smärta. Litteraturstudien omfattas av femton internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att kunna uthärda, klara av och njuta av livet men också känna handikapp och hinder: att känna närhet och omsorg av andra människor men också känna sig isolerad: att känna oro över vad smärtlindrande läkemedel gör med kroppen men samtidigt inte kunna leva utan dem och att känna sig uttröttad, ledsen, arg och hjälplös inför konstant och svår smärta. Att känna hopp om ett slut på smärta och lidande men också tänka varför händer detta just mig. Sjukdom som medför smärta gör människan beroende av medicinsk behandling och långvarig sjukhusvistelse ger många upplevelser av svåra påfrestningar för familjeliv och yrkesliv.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Kronisk sjukdom betraktas som det störstaväxande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förändringar i livet. Förändringar som framkallarkänslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompåverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheterindividerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsställande tillvaro.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hälsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstå aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet. Undersökningsgruppen rekryterades från en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om anhöriga till äldre immigranter såsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-immigranter?, med särskilt fokus på upplevelser om valmöjligheter ifråga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga går in i en omsorgsroll i förhållande till den äldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda på om anhörigvårdare anser att de har en valmöjlighet att gå ur/lämna sin omsorgsroll till någon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter där de har en betydande omsorgsroll. Vår metod utgick ifrån en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjälp av tidigare forskning samt utifrån det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

Graviditet och förlossning påverkar kvinnokroppen och kan medföra förändringar i underlivet.Tidigare forskning beskriver underlivsproblem relaterade till bristning, kroppsuppfattning,relationen till partnern, inkontinens och framfall. Ofta belyses återupptagande av samlivet samtsmärta vid samlag. Endast ett fåtal tidigare studier beskriver just kvinnors upplevelse av problemenoch få studier har undersökt problemen på lång sikt. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnorupplever att deras underliv förändrats efter förlossningen. En enkätstudie genomfördes påSahlgrenska Universitetssjukhuset för att kartlägga underlivsproblem 3-7 år efter förlossning blandde kvinnor som vaginalförlöstes 1995-1997.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Syfte: Syftet var att beskriva hur män upplever att de påverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av förlorad kontroll vid miktionsproblem var det som främst påverkade männen samt medförde att det sociala livet blev lidande. Männen beskrev hur de var tvungna att planera inför olika sociala tillställningar, vilket upplevdes som stressande och ångestfyllt. Det framkom också att männen oroade sig för urinläckage, stark odör och upplevde möten med oförstående människor som frustrerande.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser.

Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beslut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.