Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med statistiska metoder..

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Dysfagi, sväljsvårigheter, förekommer i alla åldrar och vid en rad olika sjukdomstillstånd och skador. Evidensläget för de olika metoder som används för diagnostik och intervention vid dysfagi är i många fall osäkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begränsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 år. Sökorden som användes var bland annat dysphagia (43 259 träffar), deglutition disorders (36 278 träffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjärtinfarkt, är att få kvinnan att slå larm så snart som möjligt efter debutsymtomen, alltså en ?utbildningsfråga?. Att vara uppmärksam på patientens och dennes närstående, innebär att gå in i deras livsvärld. En människas livsvärld innebär dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever många människor ett livslidande i och med att livssituationen innebär en alltför hög stressnivå.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärtaMetod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.