Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien var att belysa hur aktiva elitidrottare på minst landslagsnivå ser på livet i,utanför och efter elitidrottskarriären. För att ta reda på detta gjordes fem semistruktureradeintervjuer, som transkriberades och sedan analyserades tillsammans med fem tidigare gjordaintervjuer. Totalt ingick alltså tio intervjuer i denna studie. Det tre teman som framkomgenom en tematisk innehållsanalys var: Uppväxten - en inkörsport till elitidrottandet,karriärer - elitsatsning kombinerat med universitetsstudier och framtiden - förhoppningar,visioner och mål. Resultaten av denna studie var att elitidrottarna var positiva till möjlighetenatt kombinera universitetsstudier med sin elitidrottskarriär.

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet..

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Brännskador orsakar stora förändringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador ställer höga krav på vården som ges, och berör livet på såväl kroppsliga som mentala och känslomässiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vilken påverkan svåra brännskador har på människors liv . I studien ingick 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många personer med svåra brännskador drabbas av djupa emotionella problem.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.