Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beslut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Reumatoid artrit är en sjukdom som drabbar kvinnor tre gånger oftare än män. Det är fortfarande oklart vad som orsakar sjukdomen, men det är en form av autoimmun sjukdom. RA medför mycket lidande för kvinnorna och påverkar stora delar av deras liv. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med RA. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer. Behandlingsmetoderna för sjukdomen är strålning, operation, hormonbehandling eller cytostatika. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av prostatacancer. Denna studie har utgått från 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000-2010. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera artiklarna.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder.

Kvinnors sätt att se på sig själv påverkas av sättet de lever. Bröst är inte bara en kroppsdel för kvinnor utan förknippas med kvinnans feminina identitet, moderskap, kvinnlighet och sexualitet. Att förlora ett bröst kan bli ett trauma och synen på deras kropp kan ändras. Vårdteam behöver tillhandahålla information och rådgivning som kan hjälpa kvinnor vad gäller deras tankar om sig själva och deras inre skönhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet.

Introduktion: Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning. Metod: Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år, intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap..

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation.

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem i samhället. I Sverige har hela 11 procent av befolkningen fetma, alltså ett BMI över 30. Fetma ger olika följdsjukdomar såsom hypertoni, diabetes och stroke som står hälso- och sjukvården dyrt, men fetma påverkar individen mycket mer än så. Då det inte finns någon annan lösning kan överviktskirurgi bli aktuellt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vad som påverkar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och livskvalitet hos personer med fetma, före och efter behandling med överviktskirurgi.

Väder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen är det inte alltid vädret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan säga att det finns tre kategorier av väder/klimatpåverkan på karaktärer i spel. En där vädret/klimatet inte påverkar karaktären, en där gameplay påverkas av det och en där karaktären också påverkas. Vilken av dessa nivåer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nästan identiska animationer med karaktären Super Mario, med dessa nivåer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

Bakgrund: I Sverige är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem. Detta tenderar till att bli allt större vilket kan ge en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. En allmänsjuksköterska möter överviktsopererade patienter varhälst i vårdsektorn hon/han arbetar. Därför är det viktigt att känna till hur dessa människor upplever sin nya vardag för att på bästa sätt kunna erbjuda dem en optimal, hälsofrämjande vård.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.