AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

Arbetet handlar om jämförelser i matematikämnet i Sverige och Kenya. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för år 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i kunskapsmålen samt likheter och skillnader i innehåll och upplägg. Jämförelser har även gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar både skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lång skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrän år 1842.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Änget är en miljö skapad av människan under flera tusen år av hävd. Detta har gjort änget till en artrik plats där många konkurrenssvaga växter men även rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse när djuren började stallas in på vintern på grund av att klimatet blev kärvare har ängen slåttrats för att få foder till djuren. När sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann ängets funktion och därmed också många av landets ängen. På Gotland tog det längre tid än i övriga landet innan ängena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men även på grund av gotlänningens lynne.

Detta examensarbete är utfört åt Alnöbud och Transport i Sundsvall. Alnöbud och Transport håller påmed transport inom såväl Sundsvall som ute i landet. Deras tidrapporteringssystem var föråldrat och de använder sig idag av papper och penna för att registrera de olika anställdas tider. De ville dåveta hur man skulle kunna datorisera detta påett enkelt, smart och prisvärt sätt. Genom att gå till grunden för hur ett litet företag i dagens läge skulle kunna gå tillväga för att datorisera exempelvis ett sådant system krävdes genomgående information om allt från undersökningar, priser för liknande typer av kravspecifikationer och jämförande mellan olika produkter/tjänster.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå revision.Syften med denna studie är att ta reda på om kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fått.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor.

Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal människor genom fritidsbåtolyckor. I snitt är 80% av drunkningsoffren män mellan 50 och 90 år, och hela 90 % saknar flytväst när de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför män i denna åldersgrupp så ofta väljer att inte bära flytväst när de åker ut på sjön, och vad som eventuellt skulle kunna få dem att börja bära en. Två metoder användes: djupintervjuer med manliga besökare på båtmässorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkät som besvarades av män som är medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de män som deltog i studien i hög grad känner sig erfarna och säkra på sjön och därmed inte anser att de behöver flytväst, men även faktorer såsom gammal vana och självsäkerhet gällande sin egen förmåga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att använda flytväst.