Sök:

Sökresultat:

1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 28 av 94

Generationsskifte : -SÀrskilt gÄva, underprisöverlÄtelse och fission

Syftet Àr att analysera pÄ vilka sÀtt akademikerna kan uppmuntras till att Àndra synen pÄ egenföretagande. Fokus lÀggs pÄ att ta fram förslag pÄ vad som kan göras bÀttre för att underlÀtta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens vÀrld.Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag Àr inte lika öppen som den var för 15 Är sedan. Parallellt med den försÀmrade arbetsmarknaden ser vi svÄrigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhÄllandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en sÀregen innovation eller idé för att ha nÄgon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillvÀxtpolitiska studier (ITPS).Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning.

MÄste dörren stÀngas till din framtida arbetsplats?

Allt fler anstĂ€llda runt om i landet vĂ€ljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istĂ€llet för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bĂ€st bakom stĂ€ngda dörrar? Hur ska ett företag tĂ€nka kring sin arbetsmiljö för de anstĂ€llda? Det Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor som rapporten tar upp och diskuterar för att fĂ„ svar pĂ„ den universella frĂ„gan:?MĂ„ste dörren stĂ€ngas till din framtida arbetsplats??  De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten Ă€r cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jĂ€mförs och behandlas genom tre aspekter som Ă€r socialt, arbetseffektivt och hĂ„llbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den pĂ„verkar den anstĂ€llda men ocksĂ„ organisationen i stort.

Kulningen idag : En studie av tre utövare

Magnus Karlsson: Kulningen av idag. En studie av tre utövare. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C- uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att studera tre av dagens kulningsutövare. Jag hoppas ocksÄ kunna Ästadkomma ett svar pÄ vad kulningen Àr och stÄr för i dag.

Made in China: Ursprungslandseffekter och konsumentattityder mot kinesiska varumÀrken

Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.

SvÄrighetsgradering av Depression - En Validering av MADRS-S

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Validering av Affective Self Rating Scale (AS-18)

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

LÀrarens roll i förÀndring

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

BoKloks trivselytor: en studie om bostadsgÄrdar och hur BoKloks boende sjÀlva kan utveckla dem

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra fyra gestaltningsförslag till BoKloks bostadsgĂ„rdar eller som BoKlok sjĂ€lva kallar dem, trivselytor. BoKlok Ă€r ett samarbete mellan IKEA och Skanska dĂ€r idĂ©n Ă€r att skapa bra, yteffektiva och funktionella bostĂ€der till en lĂ„g kostnad. DĂ„ trivselytan i sitt grundutförande endast Ă€r utformad med en grĂ€smatta, en stenmjölsgĂ„ng och ett Ă€ppeltrĂ€d fanns önskemĂ„l frĂ„n BoKlok att vidareutveckla denna utifrĂ„n deras grundtankar och koncept. MĂ„let Ă€r att förslagen ska inspirera och uppmuntra BoKloks flerfamiljsboende till att omskapa sin gĂ„rd och anlĂ€gga nĂ„got av förslagen.De tvĂ„ husmodellerna, Älmhult och Göteborg har satt grunden för de olika förslagen. Älmhultshuset Ă€r av en traditionell stil och Göteborgshuset av en mer modern.

SkolgÄrdsrummets kvalitéer : Talet om skolgÄrden i tvÄ svenska lÀrartidningar

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

HÄrklyverier om betygsÀttning

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssÀttet vid en bedömning av praktiska moment genom att jÀmföra tvÄ gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlÀrare samt kvantitativa enkÀter till etthundrafemton elever har vi fÄtt fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssÀtet pÄ de tvÄ skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lÀrare frÄn vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. VÄra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssÀtet vid bedömning av praktiska moment.

BistÄndspolitikens förvaltningsteori - En fallstudie i implementeringen av Parisdeklarationen i Moçambique

Den bistĂ„ndspolitiska vĂ€rlden Ă€r oerhört komplex och inte tillrĂ€ckligt ifrĂ„gasatt.De centrala aktörerna som har makten i utvecklingen av bistĂ„ndsdiskursen harhaft en övertro pĂ„ sig sjĂ€lva. Framförallt har det rĂ„tt en omedvetenhet och en bristpĂ„ engagemang i frĂ„gor som gĂ€ller den framtida utvecklingen ibistĂ„ndsmottagande lĂ€nder. Det Ă€r ytterst viktigt att lyfta fram hurutvecklingslĂ€nder har exploatera's och utnyttjat's av vĂ€stvĂ€rlden samt den oviljasom har funnit's att sopa ihop skĂ€rvorna av det som krossat's. Även omovanstĂ„ende problematik i vis's mĂ„n existerar Ă€n idag, har det internationellagivarsamfundet enat's om en utveckling som tendera att leda bistĂ„ndspolitiken irĂ€tt riktning.I Moçambique har en ny utvecklingsstrategi inom bistĂ„nd och korruption tagitform. Parisdeklarationen och FN:'s korruptionskonvention utgör tillsamman's medOECD och det internationella givarsamfundet den kraft som skall mobiliseralandet till ekonomisk sjĂ€lvstĂ€ndighet.

4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Utva?rdering av P- och U-HNL/NGAL som njurfunktionsmarko?r vid myelom

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Laktatkoncentration i fostervatten - En mo?jlig prediktor vid va?rksvaghet

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Illegal immigration till staden Rom

Uppsatsen handlar om illegala immigrationen och dess effekt i staden Rom. Europa möter idag ett stort problem för att stoppa illegala flyktingar frÄn att ta sig över grÀnsen till kontinenten. ImmigrationsvÄgen har ökat kraftigt de senaste Ären och var ett av de största diskussion Àmne i EU toppmötet i Bryssel juni 2003. Italien Àr en av de Europeiska lÀnder som har blivit en port för illegala immigranter för att komma in Europa.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bÀttre uppfattning för sambanden som finns mellan illegal immigration och staden Rom. Undersökningen i uppsatsen behandlar den illegala immigrationens omfattning och karaktÀr som ett fenomen i staden Rom.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->