The natural sciences and the humanities are associated with differentpublishing patterns. Open Access publishing are mainly associated withthe publishing patterns of the natural sciences. Many Swedishuniversities and research funders are proponents of Open Accesspublishing, what will that trend mean to the scholars with a publishingpattern not corresponding to Open Access? In this paper literary scholarsare interviewed for the purpose of learning the motives and strategieswhich form their publishing pattern, and how they relate to Open Accesspublishing. The results show that literary scholars are less competitiveand hold a more gentle knowledge-sharing ideal, than natural scientists.The drive to gain acknowledgment and the recognition of colleagues inorder to collect academic capital as Bourdieu describes the academicfield is still present though.

Since time immemorial, nature has been conceived of as a female entity. This ancient concept is also a recurring element in contemporary Swedish horror fiction. The purpose of this thesis is to compare the feature of nature in the selected works of Anders Fager, Andreas Marklund and Frida Arwen Rosesund and in what ways these respective depictions rely on a tradition where nature is gendered female. The theoretical starting-point for this comparative study is ecocriticism and its subcategory ecofeminism, which are modes of literary criticism where the role of nature in general, and its female connotations in particular, are appreciated as significant literary features. For executing an analysis that goes beyond what is explicit, the exploration of these three writers? texts also adopts a psychoanalytical perspective.

This essay examines the possibilities of writing a counter history about Anne Charlotte Leffler that does not have - like most of the previous studies and literary histories upon Leffler - the Swedish boundaries or the Swedish language as its model. That is to say that this essay, in opposition to most of the hitherto writings on Anne Charlotte Leffler, values the international reception as high as the Swedish reception. It does so by undertaking a case study based on the German review Deutsche Rundschau, which published six short stories by and three articles about Anne Charlotte Leffler between 1884 and 1894. The short stories and the articles in Deutsche Rundschau are compared with two other documents of reception that contribute to the understanding of the German reception of Leffler. The examination shows that the focus on the international reception can contribute to illuminate aspects of Anne Charlotte Lefflers authorship that previously have been disregarded.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten Litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta.

This study examines the love and desire between Angela von Pahlen and Stanny Landborg in Agnes von Krusenstjerna?s Fröknarna von Pahlen series. I have studied the characters in Krusenstjerna?s texts using Judith Butler?s theory of the heterosexual matrix. My main focus has been the desire in Fröknarna von Pahlen.

This text aims to examine how teaching in literature can contribute to the schools work with creating an antidiscriminating environment. When it comes to the Swedish schools antidiscrimination plans, this essay focuses especially on those sections that concerns pupils and student right to their own gender identity and expression.The main theories in this examination are Judith Butler?s theory on gender and performativity, queer theory defined by Fanny Ambjörnsson and theories concerning adolescent psychology with focus on the adolescent identity and it?s forming. Together with Mikhail Bakhtin?s carnival theory the text examines how Jessica Schiefauer?s novel Pojkarna (The Boys; 2012) describes a young adolescent girl?s journey to finding and forming her own gender and sexual identity.

Studien är en analys av Elin Wägners Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) ur ett rumsligt perspektiv, med inriktning på genus. Syftet är att fördjupa läsningen av romanerna samt relatera dem till sin tids- och samhällskontext. Romanerna utspelar sig i medelklassmiljöer i Stockholm under tidigt 1900-tal, och handlar om kvinnor som omformulerar sina roller ochengagerar sig i bättre villkor. De centrala frågorna är: Hur gestaltas, representeras och diskuteras rum och stad i romanerna? Vilka rum använder karaktärerna och hur använder de dem? Den teoretiska utgångpunkten är att kombinera Litteraturvetenskap med rumsteori, inspirerad av Alexandra Borgs avhandling En vildmark av sten (2011).

The subject of this dissertation is the autobiographical novel Arnold by the Swedish writer Emilia Fogelklou (1878-1972). By combining Gérard Genette?s narratology and Andrew Gibson?s narrative ethics this study seeks to examine through what means the relationship is being told and with what ethical consequences different strategies are used to tell one?s experiences from life. The narrative analysis focuses on how the narrator is engaged in the narrative, how the bond between narrator and characters can be described, what is known to whom and how, and what is beyond the narrative?s limits.

This thesis endavours to examine whether differences between original and translation in literary translation are systematic and predictable by studying a Swedish detective novel and its Japanese translation. The domain of the novel chosen for analysis is the reported speech (i.e. dialog).Translation Studies suggests that knowledge of the literary norms of the Target Language of the translation and of the status of translations in the Target Language's literary system, enables one to predict if and what differences between original and translation will appear.A survey of the scholarly literature concerning literary norms in the Japanese system and the status of translation within said system was performed and the following hypotheses were postulated: 1. Given sufficient knowledge of the norms of the Target Language's literary system and the status of translations within said system, the nature of differences between original and translation can be predicted. 2.

This essay presents a comparative analysis of five Swedish translations of three Russian poems: The twelve (??????????) written by Alexander Blok, Requiem (???????) written by Anna Akhmatova and End song (????? ?????) written by Marina Tsvetayeva. The introductory readings of the Swedish translations texts are combined with a parallel reading of the Russian original. In addition to the primary literature I execute readings of secondary literature concerning the Russian, modernistic context, the poets? biographies and the translator?s commentaries concerning the working process of translation.

This Master´s thesis examines the conceptual ideas of science fiction and science fiction fandom produced in the Swedish fanzine Science Fiction Forum (1960-) between the years 1960 and 1980. Science Fiction Forum was and still is a fanzine published by Skandinavisk Förening för Science Fiction (Scandinavian Science Fiction Club). Both the club and the fanzine are a part of the phenomenon called fandom.A fandom is a collective of people called fans who form a community by sharing a special interest in a special object. The fanzine is one of the many material products produced by fans within a certain fandom. Science Fiction Forum and Skandinavisk Förening för Science Fiction were founded in 1959 and are a part of swedish science fiction fandom, where the object of fandom is literary science fiction..The primary focus of this thesis is the meta discussion on science fiction and science fiction fandom in Science Fiction Forum.

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid.Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska dagstidningarnas nyhetsvärdering påverkar vetenskapsbevakningen.I en kvantitativ studie jämförs antalet doktorsavhandlingar som läggs fram inom varje vetenskaplig disciplin med antalet som får genomslag i medierna.Resultatet visar att medicinska avhandlingar visserligen är de som genererar flest antal artiklar, men att det jämfört med forskningsfältets storlek ändå är förvånansvärt svårt för medicinska avhandlingar att tränga igenom mediebruset. Humaniora och samhällsvetenskap är istället de discipliner som relativt sett är bäst representerade i medierna medan naturvetenskap och teknik hamnar långt efter.En sammanställning av artiklarnas publiceringsplats visar också att nya avhandlingar inom medicin konsekvent klassas som nyheter eller feature medan humaniora klassas som kultur.I den efterföljande kvalitativa studien undersöks tre specifika avhandlingar inom medicin, Litteraturvetenskap och juridik som alla figurerat stort i dagspressen.Genom intervjuer med de inblandade parterna kartläggs hela processen, från det att avhandlingarna färdigställs tills de uppmärksammas i medierna.Förutom att alla tre behandlar ämnen som i någon mån är uppseendeväckande visar sig mellanhanden, en nyckelperson som överbryggar klyftan mellan forskaren och medierna, vara en viktig gemensam faktor..