Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en Litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en Litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för Litteraturstudier.

Denna studie är en Litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat.

Syftet med denna Litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i Litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med Litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk Litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En Litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en Litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Knäledsartros som drabbar pensionärer sänker och påverkar deras livskvalitet då de måste anpassa sitt liv utefter sin sjukdom. Syftet med Litteraturstudien är att sammanställa olika studier av både kvalitativ och kvantitativ forskning för att svara på frågan hur patienters livskvalitet påverkas av knäledsartros. Den tillämpade metoden är en Litteraturstudie som inspirerats av Goodmans sju steg, översatt av Willman m fl. Studierna granskades med hjälp av modifierade protokoll gjord av Willman m fl och SBU & SSF. Tio artiklar valdes som underlag för resultatet, vilket visade på en påverkan på (I) den emotionella dimensionen: deltagarna visade på en ökad tendens till depression, större katastroftänkande och en mer negativ humör, (II) den andliga dimensionen: deltagarna kunde inte praktisera sin religion, (III) den sociala dimensionen: deltagarna isolerade sig från aktiviteter såsom t ex tennis, (IV) den fysiska dimensionen: deltagarna undvek att röra på sig.

Varje år skrivs 110 000 barn in på sjukhus i Sverige. Mötet med sjuksköterskan är av stor betydelse för barnens upplevelse av vården. Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö. Barnen i denna studie var mellan 4-18 år. Den utförda studien var en Litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundades på åtta vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att kritiskt granska litteraturen om effekterna av akupunkturbehandling och se vilken evidens som fanns för akupunkturbehandling vid lateral epikondylsmärta. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic search, Amed, Cinahl, PEDro och PubMed. Studierna skulle vara skrivna på engelska eller svenska, vara utförda på patienter som har lateral epikondylsmärta samt innefatta akupunktur som behandlingsmetod och dess resultat. Elva artiklar inkluderades. Studiernas behandlingsupplägg, akupunkturens effekter, olika akupunkturbehandlingar i jämförelse med varandra och i jämförelse med annan behandling än akupunktur samt evidens för akupunkturbehandling analyserades.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke är en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svårigheter att förstå och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sjukdomen påverkar hela livssituationen. Syftet med Litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i åldern 18-55 år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet får en plötslig vändning, att inte längre vara samma person som förut, att mötas av oförståelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förändras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

Syftet med denna Litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en Litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med Litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän Litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna..

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med Litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän Litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv.

Hjärtstopp drabbar årligen flera tusen människor på svenska sjukhus. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- och lungräddning på sjukhus. Denna Litteraturstudie genomfördes med en litteratursökning av kvalitativa artiklar inom området och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Litteraturstudien begränsades med att specialistsjuksköterskor exkluderades. Analysen resulterade i fem kategorier; Att uppleva stöd och krav från kollegor, Att uppleva ett sjätte sinne för ens egna patienters tillstånd och deras önskan, Att sakna struktur och kunskap, Att känna sig otillräcklig och granskad vid familjens närvaro samt Erfarenhet av återupplivningar påverkar känslan.