Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En Litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en Litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för Litteraturstudier.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk.

Att leva med sjukdom gör att personer upplever ensamhet i sin situation. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva människans upplevelser av ensamhet i sjukdom. Trettien vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att känna sig fångad i sitt eget hem: att gömma sig för andra människor: att känna sig övergiven. Studien visade att personer som drabbades av sjukdom upplevde ensamhet på olika sätt.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en Litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en Litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskor svårt sjuka patienter. Ibland kan det bli aktuellt att på en del av dessa patienter ta ett förhandsbeslut om att inte återuppliva dem vid ett eventuellt hjärtstopp, ett så kallat ejHLR-beslut. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av ejHLR med fokus på vilken kunskap de har om innebörden av begreppet samt vilken syn sjuksköterskor har på sitt eget, patienters och de anhörigas deltagande i beslutstagandet. Studien som gjordes var en Litteraturstudie och omfattade både kvantitativ och kvalitativ forskning där totalt 11 artiklar inkluderades. Resultatet visar på bristande kunskaper hos sjuksköterskor, dels om definitionen av ejHLR men även om riktlinjer för beslut om ejHLR. Det uppvisar också att sjuksköterskor anser att dem själva, patienten och anhöriga borde vara med och fatta ett eventuellt ejHLR-beslut men att rollerna i beslutsfattandet är vaga.

Syftet med Litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, som föder tankar om ens egen dödlighet. Kvinnans symtombild vid hjärtinfarkt kan vara svårare att tolka och skiljer sig från mannens. För att fördjupa förståelsen för kvinnors livssituation, efter genomgången hjärtinfarkt, analyserades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Dessa resulterade i fyra kategorier: att kunna acceptera en förändring och omvärdera sitt liv, att lida brist på information och kontroll, att ha behov av stöd från omgivningen och andra hjärtsjuka kvinnor samt att känna skuld, begränsning och beroende.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Inledning: Att som sjuksköterska arbeta med patienter som vårdas mot sin vilja kräver stor inlevelseförmåga. Mötet med denna patientgrupp gör att sjuksköterskorna utsätts för tvivel och osäkerhet huruvida den vård som erbjuds är till gagn för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: En systematisk Litteraturstudie har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar publicerade från år 2000 och framåt inkluderades.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna Litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk Litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga. .

Korytkowska, A-C. Bemötande och kommunikation på lika villkor. En Litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Utbildningsområde vårdvetenskap, 2013. Bakgrund: Fibromyalgi ingår i gruppen icke-inflammatoriska reumatiska sjukdomar och kännetecknas av diffus smärta i muskler, leder och skelettet.

Syftet med denna systematiska Litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar äldre, över 65 år, patienters upplevelse av beröring, dess effekter samt belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge beröring. Metoden är en systematisk Litteraturstudie, baserad på 15 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna Cinahl, Cochrane och sökmotorn Elin@dalarna.Resultatet visade att genus, livserfarenhet, yrkeskompetens hos sjuksköterskan, relationer samt vilken del av kroppen som berördes var faktorer som styrde patientens upplevelse av beröring från sjuksköterskan.Sjuksköterskors upplevelse av att ge beröring visades genom en helhetssyn av patienten, ge bekräftelse, vårda med respekt samt kunna beröra på ett naturligt sätt. Beröring visades ha goda effekter både hos den äldre patienten och sjuksköterskan genom att relationsbanden mellan dem styrktes, minskade sömnproblemen samt lindrade smärta, stress och oro hos den äldre patienten..