Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Partnern är en viktig person i sjukdoms förloppet när en kvinna drabbas av bröstcancer. Bröstcancer är en vanlig sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar och har svåra konsekvenser för det psykosociala livet. Kvinnor som drabbas av bröstcancer behöver stöd för att kunna hantera det emotionella lidandet samtidigt som deras roll och ansvar i familjen förändras. När kvinnan lider, lider också hennes närstående. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en kvinna med bröstcancer.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv Litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna Litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....

Självskadebeteende har uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten under senare tid. Sjuksköterskan möter ofta patienter med ett självskadebeteende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende. Metoden var en Litteraturstudie och datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2000-2007. Det analyserade materialet bildade tre teman som visade sjuskköterskors attityder till patienter med ett självskadebeteende: Ej rätt till vård, Erbjuder vård utan hopp om förändrat beteende och Rätt till vård.Det framkom att känslor som vrede, rädsla, misslyckande och hopplöshet var kopplade till attityderna till patienter med självskadebeteende.

Alla människor behöver tröst. Tröst är ett mänskligt behov som måste uppnås innan läkning blir möjligt. Det saknas en enig definition av tröst. I denna Litteraturstudie sågs tröst utifrån en känsla av att inte lida, inte vara orolig eller mindre olycklig. Tröst är något som hjälper människan att känna lugn, glädje och ro.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en Litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ?Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer?, ?Att vara synlig, men inte sedd? samt ?Känslor inför förändringen i tillvaron?. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en Litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och omkring 30 000 individer insjuknar varje år. För dessa personer är det idag möjligt att fortsätta leva i sitt hem. Informella vårdgivare får då ofta ta över ansvaret över vården. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva make/makas upplevelser av att vara informell vårdgivare till en person som insjuknat i stroke. Metoden som använts i denna Litteraturstudie är beskrivande syntes.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna Litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen.

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna Litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en Litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk Litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en Litteraturstudie.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen och antalet som insjuknar ökar. Ett livslångt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförändringar innebära en intensiv kontakt med sjukvården. För att förstå personers erfarenheter av vården måste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvården. Metod: Metoden som användes var Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att tillgänglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad sjukvård var betydelsefulla faktorer för en tillfredsställande kontakt med sjukvården. Slutsats: För att kunna utveckla och förbättra sjukvården behöver de personliga upplevelserna belysas.