Multipel skleros är den mest förekommande kroniska, neurologiska sjukdomen som drabbar unga människor och majoriteten av dem kommer någon gång att drabbas av sexuell dysfunktion. Sexualitet är en viktig del av hela människan och därför en integrerad del av hälsa, livskvalitet och välmående. Därför är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om vilken inverkan sjukdomen har på dessa människor, deras sexualitet och livskvalitet. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros. Studien baserades på åtta kvalitativa studier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem år världen över överviktiga år 2005. Övervikt medför inte nödvändigtvis några hälsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstånd och det ses som ett av de största hoten mot folkhälsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstår under barndomen leder förändringarna till ökad sjuklighet under vuxenåren med risk för förtidig död. För att komma tillrätta med barnfetman är föräldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna Litteraturstudie var att belysa hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt.

Syfte: Syftet med denna Litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en Litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgång samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

MRT är en högteknologisk undersökningsmetod som har blivit värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, framförallt i mjukdelarna. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva patienters känslomässiga reaktioner i samband med MRT och finna omvårdnadsinterventioner som kan reducera negativa reaktioner. Från syftet utvecklades två frågeställningar: vilka känslomässiga reaktioner kan patienter uppleva i samband med MRT och vilka omvårdnadsinterventioner kan reducera negativa känslomässiga reaktioner och hjälpa patienter att genomgå MRT? Tretton vetenskapliga studier analyserades enligt Goodmans modell. I resultatet framkom att ångest och oro var vanligt förekommande reaktioner bland patienterna som skulle genomgå MRT.

Infertilitet är en utbredd problematik som drabbar många par världen över. Olika behandlingsformer finns att tillgå för att hjälpa infertila par att uppnå en graviditet. IVF-behandling är en vanlig behandlingsform. Många studier visar att IVF-behandling påverkar kvinnan mer än mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgå IVF-behandling.

SammanfattningSyftet med denna Litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande Litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av Litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.

Syfte. Syftet med denna Litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En Litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk Litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Syftet med denna Litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en Litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv Litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR.

Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna Litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp.Metod: En systematisk Litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna Litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna Litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen.