Stress är nu ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Många lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär. En ökande andel av patienter som söker vård hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som används för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvär.

Mångkulturella samhällen växer sig allt större. Detta innebär att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor upplever mötet med vården i ett främmande land. Den grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förväntningar i mötet med vården, svårigheter och utmaningar för åtkomst av vård, svårigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vården.

Alla patienter ska ges en omvårdnad på lika villkor som baseras utifrån individen i centrum. Mycket forskning visar på att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vården. Inom omvårdnad är forskningen bristfällig om hur könet på sjuksköterskan påverkar patienten. Därför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte bli sedd som sjuksköterska, en känsla av obehag, genans och sårbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

Till akutmottagningen söker patienter med olika sorters skador, sjukdomar och behov. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen är därför av stor betydelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande på akutmottagning. Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes som analysmetod.

Bakgrund. Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som handlar om reliabilitet och validitet av mätmetoder vid vila och aktivering av Transversus abdominis och Multifidus..

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte.

Bakgrund: Sällskapsdjur har ett flertal positiva hälsoeffekter på människor och det har lett till att viidag använder djur inom vården, främst hundar.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens användande inom vården, attbeskriva och förklara dess effekt på människor.Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanställdes utifrån gemensamma teman.Resultat: Vårdhundar inom vården kan i de flesta fall reducera ångest och acceptansen av vårdhundär mycket god både bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjärtfrekvens råder det delade meningar om, då vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. Vårdhundar kan användes till att vara motivationshöjande för patienten.Slutsats: Vårdhundar har många positiva effekter på människor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gäller för de grupper som har undersökts i studien utan även äröverförbara till andra grupper..

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män i åldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer än 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvårar dessa mäns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos män med testikelcancer. En litteraturstudie grundad på kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med känslomässig smärta.

Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där man opererar bort livmodern på kvinnor där en genital rubbning uppkommit. Syftet med detta arbete var att ge en klarare bild om hur kvinnor upplever detta ingrepp samt hur vårdpersonalen skall bemöta och kunna ge kvinnan stöd om så skulle behövas. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie belysa kvinnors upplevelser av hysterektomi samt behov av stöd. En systematisk litteraturstudie gjordes där tretton vetenskapliga studier har inkluderats. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, kvinnors upplevelser vid hysterektomi samt kvinnors behov av stöd.

De senaste 20 åren har befolkningen stadigt ökat och den kommer att fortsätta att öka. Detta leder till ett större antal demenssjuka personer som vårdas av anhöriga i hemmiljö. Vårdgivare till dementa ställs inför stora svårigheter där de drabbas av stress, sorg och förlust av sitt egna liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersökavilka upplevelser som fås av att vårda närstående med demenssjukdom. Metoden som användes var innehållsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.