Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten lyckades med livsstilsförändringarna.

Svårläkta bensår är ett stort hälsoproblem och har stor inverkan på de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svårläkta bensårs påverkan på det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsade aktiviteter påverkar det sociala livet: Förändrad självbild begränsar relationerna: Begränsad arbetsförmåga påverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svårläkta bensår upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begränsat socialt liv.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild.

Bakgrund: Feber drabbar barn någon eller några gånger om året, framförallt under småbarnstiden. En vanlig missuppfattning är att feber är ett potentiellt farligt tillstånd som kräver behandling. I motsats till detta har feber gynnsamma effekter när det kommer till kroppens bekämpande av infektioner. Kunskapsläget bland distriktssköterskor som ska tillhandahålla föräldrar rådgivning kring feber och febernedsättande läkemedel varierar, varför föräldrar riskerar att erhålla motstridiga och direkt felaktiga råd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars kunskap rörande feber hos barn samt att belysa vårdpersonals attityder kring feberhantering.

Fibromyalgi är en folksjukdom som främst drabbar kvinnor. I dagens läge finns det inga bot av sjukdomen. Sjuksköterskor kommer i kontakt med personer med fibromyalgi på många olika vårdinstanser, detta på grund av att personer med fibromyalgi är predisponerade för många olika besvär. Studiens syfte är att utreda om det finns vetenskaplig grund för vårdpersonal att rekommendera personer med fibromyalgi att använda sig av akupunktur eller massage för symtomlindring. Studien är utformad som en litteraturstudie och leder fram till slutsatsen att akupunktur kan tas med i behandlingen av fibromyalgi och att det behövs mer forskning kring massage för att säkerställa det vetenskapliga underlaget. Resultatet i denna studie pekar på ett starkt samband mellan symptomlindring och massage..

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska Litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare.

Akuta förvirringstillstånd hos äldre är vanligt speciellt hos nyopererade. Sjuksköterskor måste därför veta hur de skall bemöta patienten, känna till riskfaktorerna, vilka förebyggande åtgärder som finns och vad de skall göra när patienten blir akut förvirrad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta och bemöta äldre patienter med akut förvirringstillstånd som är inneliggande på sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: tillgodose patientens omvårdnadsbehov, en stressfylld situation, svårt att nå och förstå patienten och att patientens säkerhet sätts i första hand.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån sjuksköterskornas perspektiv undersöka vilken inställning sjuksköterskor har till opioidbehandling i palliativ vård. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar.Resultatet av denna litteraturstudie visar att kunskap och erfarenhet har en positiv påverkan på sjuksköterskornas inställning till opioidbehandling i palliativ vård. Resultatet visade också att sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet, sjuksköterskors ovana i omvårdnaden av svårt sjuka och döende patienter samt de sjuksköterskor som inte visar förtroende för opioider som behandingsform är motvilliga till opioidadministration..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara känslomässigt nedbruten, att känna oro och osäkerhet inför framtiden, att känna rädsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att känna skuld och oro för att skada familjen samt att acceptera och få nya livsperspektiv och livsmål.

Att genomgå en stomioperation kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och känslor så som rädsla, förlägenhet och oro kan upplevas, men även positiva känslor förekommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys, med en manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier. Det som framkom i resultatet var att kroppen inte var sig lik efter operationen och detta hotade personernas identitet och värdighet. Stomin sågs som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen och viljan att dölja den var stor.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Bakgrund: Reumatoid artrit är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen påverkar individens liv och orsakar svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes där tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans tolkning. Resultat: Resultatets underlag är skrivet utifrån de tio kvalitativa artiklarna.