Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan pålevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.

MRSA infektioner på uppåtstigande trend i Sverige och klassas som en allmänfarlig sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att belysa de åtgärder som kan vara av betydelse beträffande adekvat handhygien för att minska spridning av MRSA infektioner. Arbetet är utfört som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg i Willman et al (2006). Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt en modifierad mall av Carlsson, S. & Eiman, M (2003).

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk Litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär.

Ungefär 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att känna oro och rädsla; Att känna hinder; Att känna ett behov av stöd och vilja bli förstådd; Att känna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kände oro och rädsla för komplikationer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vårt samhälle.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal.

Cancer är en sjukdom som på många sätt påverkar människors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med smärta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av människors upplevelser av att leva med cancersmärta. Resultatet visar att dessa människor upplevde känslor av sorg.

Mastektomi, en litteraturstudie om kvinnors upplevelser och känslor efter genomgången mastektomi vid bröstcancer samt hur kvinnor vill bli bemötta av vårdpersonal i samband med mastektomi.