Att ha genomgått en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor så som chock, rädsla, osäkerhet och känsla av att kroppen aldrig kommer att bli densamma. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. I litteraturstudien analyserades 17 studier med en kvalitativ innehållsanalys och med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom att kroppen kändes förändrad på många sätt och personerna var tvungna att genomföra livsstilsförändringar till följd av hjärtinfarkten.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förändringsmotstånd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförändringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förståelsen för vad inertia är för något, vad organisationsförändring innebär samt hur dessa två faktorer påverkar lärandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie är att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig är olämpligt eftersom detta är i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara såväl ett hinder som en möjlighet för lärande i organisationen. Detta beroende på vilket synsätt man har på organisationer och organisationsförändringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras förespråka ett synsätt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förändringar då lärande bör ske.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära att kastas från ett frisk till ett livshotande tillstånd på nolltid. Sex av tio som drabbas av hjärtinfarkt är män. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser i vardagen efter en hjärtinfarkt. Systematiska artikelsökningar utfördes i tre bibliografiska referensdatabaser ? PubMed, Cinahl och Psycinfo.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ? Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd.

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk Litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän Litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekterna av akupunktur och akupressur sett ur ett patientperspektiv samt även ge exempel inom några områden där akupunktur och akupressur visat ge effekt eller ingen effekt. Metoden för studien är en Litteraturstudie. Resultatet visade att akupunktur och akupressur ger positiv effekt på många områden, till exempel att farmakologisk behandling tillsammans med akupunktur var effektivare än endast farmakologisk behandling. Den visade också att akupunktur inte gav någon effekt på allergisk rhinit.

Syftet med denna litteraturstudie var att via litteraturen beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där metoden bestod av att söka vetenskapliga artiklar i databaserna Medline, Cinahl och Academic Search Elite. Sjutton artiklar valdes ut. Resultatet visade att patienter med bensår eller trycksår i många fall inte når upp till de näringsrekommendationer som finns. Det visade sig vara vanligt att dessa patienter ligger vid gränsen för att vara undernärda.

Att få cancer och att genomgå cytostatikabehandling är en realitet för många människor idag, vilket orsakar flera förändringar i en människas liv. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva upplevelsen av cytostatikabehandling. Sexton internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002 som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara deprimerad och ha funderingar kring livet och döden, att självbilden, kroppens utseende och funktion förändrats, att tröttheten och förlusten av energi påverkar humöret och viljan, samt att få förändringar i munhåla, svalg och problem från magen. .

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Hjärtinfarkt är en traumatisk upplevelse, vilken även påverkar individen som har ett parförhållande till den drabbade. I omvårdnaden är det dock vanligt förekommande att dennes behov förbises. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser relaterat till att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: Att känna maktlöshet i situationen; Att känna oro och vilja övervaka partnerns hälsa; Att ha ett behov av att skydda sin partner; Att relationen till partnern förändras; Att framtiden är oviss och leva med döden som en realitet.

Befolkningen blir allt äldre och fler och fler väljer att stanna i hemmet så länge det är möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver äldre personer ofta hjälp av närstående. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva närståendes upplevelse av att vara avlastad när de vårdar en skör äldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen när den äldre personen var inskriven på institution eller på dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.