Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svår och kan innebärakänslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strävade efter att vara samma person som förut genom att vara självständig och bibehålla personliga roller så långt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Forskning visar att misshandlade kvinnor kommer i kontakt med sjukvården först av alla samhällstjänster och därför har sjuksköterskor en viktig roll att identifiera och hjälpa dessa kvinnor. Dock är dessa möten påfrestande och ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta kvinnornas behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och detta resulterade i fyra slutkategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att ta på sig kvinnornas problem. Sjuksköterskor hade olika förhållningssätt för att kunna hantera situationen och upplevde ett behov av utbildning inom området.

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som uppkommer i slutstadiet av de flesta hjärtsjukdomar. Tillståndet ger symtom som begränsar personens liv det är därför viktigt att i ett tidigt skede ställa diagnos för att kontrollera tillståndet. Även närstående påverkas när en person drabbas av hjärtsvikt och de får ta stort ansvar dygnet runt. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva mäns upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien grundade sig på nitton kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Vid ett läkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hälsa och patientsäkerheten påverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frågeställningar. Resultatet visar att läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor är ett vanligare problem i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ofta patienterna som blir drabbade då sjuksköterskan som missbrukar läkemedel tar patienters läkemedel.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

 Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande Litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i omvårdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmåga och svårighe-ter att påverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rädsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland går för långt och upplevs omänsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell är två exempel på hur man kan analysera och lösa etiskt svåra situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svåra tydliggör de-ras behov av stöd och förståelse.

Att drabbas av ryggmärgsskada innebär en stor förändring av livet ofta med bestående funktionsnedsättning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmärgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förändrade kroppen som en begränsning i vardagen, brist på information och respekt från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som källa till återhämtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmärgsskada begränsades i vardagen. De blev beroende av andra och bristen på information var ett stort problem för kvinnorna.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.

Det ingår i sjuksköterskans uppgift att bedöma smärta hos demenssjuka. Det kan dock vara svårt för sjuksköterskor att bedöma smärta hos dessa personer på grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var därför att få kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smärta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjälp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapsläget över det valda området. Resultatet visade att det fanns tre sätt att bedöma smärta på hos dementa: Att använda sig av beteenden; Att använda sig av smärtinstrument och Att använda sig av anhöriga och övrig personal.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid i hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person i hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.