BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen.

Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är.? Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan?? Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen?Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt.Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen.Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen.

I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats.

Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhållersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården.Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigtoch att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvärv och sammanslagningar dåförvärv ses som en möjlighet att uppnå tillväxt snabbare än organisk tillväxt. Samtidigt harmånga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvärv och stött på drastiska konsekvenser,till och med gått i konkurs.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelse för industriella företagsförvärv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvärv som en tillväxtstrategi samt deutmaningarna och risker som är förknippade med förvärv så att framgångsrika förvärv kanske.Avgränsningar: Studien har avgränsat förvärv av ett annat företags tillgångar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts på industriella förvärv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvärvet och uppföljningsfasen i syfte att hålla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

Bakgrundochproblem:Under1980-­?taletavskaffadesränteregleringenochutlåningstaketiSverigevilketskapadegodaförutsättningarförbankernaattexpanderasinutlåning.Avregleringeninnebarenexplosionpåkreditmarknadenvilketkomattpåverkabankernamedenormakreditförluster.Attförståhurkreditbedömningenochbeslutsfattandetibankergårtillärviktig,dådessaintebaraharkonsekvenserförbankenutanävenförföretagen.Dåbankernaharencentralrollvidföretagsfinansieringärdetväsentligtattbankernaanvändersigavinformationochfaktorersomminskarosäkerhetervidkreditgivning.Problemetmedkreditbedömningärutmaningenattsamlainochtolkakorrektochrelevantinformationomföretaget.Syfte:Syftetmeduppsatsenärattundersökavilkeninformationbankernautgårifrånvidkreditbedömningsamtundersökavilkafaktorersomansesvaraavgörandeförkreditbeslutet.Metod:UppsatsenbyggerpåenkvalitativmetodundersökningochavgränsarsigtillfyrabankeriGöteborgsområdet.Studienärgenomfördutifrånettdeduktivtangreppssättmedinsamlingavteoretiskreferensramförst,följtavempiri.Resultatochslutsatser:Överlagsåutgårbankernaisinkreditbedömningavmotsvarandeinformationochfaktorerienlighetmeddetreferensramenförespråkar.DockförekommerdetskillnaderihurdessafaktorerställsiförhållandetillvarandraFörslagtillvidareforskning:Attstuderabankernashanteringavprissättningvidkreditgivningavföretag,samtundersökahuruvidaprissättningenståriparitetmedhurriskprofilenserut..

Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor.

Syfte: Har den egyptiska regimens försök att stoppa cyberaktivisterna de senaste två åren lyckats? - Vad har hänt sedan 2008, hur kämpar de idag och hur är motståndet på plats i Kairo?.

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett finansbolag. Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen. .