Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i Litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar Litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i Litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..

The purpose of this study is to present a comparative analysis of seven literature anthologies for the Upper Secondary School, from 1968-2004, to investigate how much space Esaias Tegnér is getting and how many and which of his works that is presented in these anthologies.The study is set against the hypothesis that Tegnér is getting a reduced space in the anthologies because of his connection to Romantic nationalism, which after World War II has been associated to the themes and ideology of the National Socialism. In view of this I have asked myself if Tegnér is getting a reduced space in the literature anthologies for the Upper Secondary School. My study shows that this is the case.One can also see clear trends in a subjective approach towards the author. In the anthologies where Tegnér have had a strong prominent role, he is retaining his position even in later editions. Over the entire period of 1968-2004 he is getting a less prominent role, although he is generally presented as the greatest poet of his time.I have also examined the discussion of Tegnér during that period to see if you can find any connection between the discussion about Tegnér and the change his work gets in the literature anthologies.