Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen.

Syftet med vår rapport var att belysa hur elever i en svenskspråkig skola i Spanien motiveras att lära sig landets språk när den övriga undervisningen sker på modersmålet svenska. Vi undersökte även hur elevernas språksituation såg ut och hur de undervisades i deras andraspråk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vårt arbete. Intervjuerna genomfördes på Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i årskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ?hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov [?] därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla? (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar. Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel på betydelsefulla forskare. Syftet med studien ?Elevers inlärningsstilar i skolan? är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet av undervisningen.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

?Språkutveckling genom musik och sagor? är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda på var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen är viktigt, om de använder sig av denna eventuella kunskap och i så fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss på är barn från förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om läs- och skrivutveckling säger i ämnet och genom enkäter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur är bra för läs- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning men alla är överens om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete.