Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Denna rapport presenterar resultatet av en enkätundersökning som gjorts i 18 förskolor samt intervjusamtal med fem verksamma pedagoger inom förskolan. Detta har sedan sammanställts för att besvara på forskningsfrågorna; vilka böcker väljer pedagogerna ut och hur väljs dessa ut, i vilken omfattning används litteraturen i förskolan och slutligen vilket förhållningssätt har pedagogerna till hbt-litteratur för barn..

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjälp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver läroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vår undersökning är ta reda på pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför pedagoger använder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen använder vi oss av kvantitativ enkät. Enkäterna besvarades av 70 pedagoger på 9 förskolor.RESULTAT: Av de pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 pedagoger en positiv inställning och använde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen på förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de använder sig av och varför de använder sig av rörelseaktiviteter..

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning..

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med denna studie har varit att studera vad pedagoger i förskolan förmedlar till pojkar och flickor, utifrån ett genusperspektiv. Könsperspektivet är centralt i förskolans läroplan. Därför är det av stor vikt att pedagoger i förskolan är medvetna om vilka värderingar och attityder de förmedlar till barnen. I litteratur delen beskrivs hur genus skapas utifrån pedagogernas förväntningar på barnen och hur miljön runt dem ser ut. Vi har använt en kvalitativ metod och observerat tre förskoleavdelningar i södra Sverige med hjälp av videokamera kompletterat med anteckningar.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet..