Sök:

Sökresultat:

5478 Uppsatser om Litteraturöverikt - Sida 52 av 366

En lÀslista i skolan? : - den svenska kanondebatten

Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Ensam i det nya landet : En textanalys av novellsamlingen Bergen möter himlen av Irma Grebzde

Syftet med uppsatsen Àr att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstÄr i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Roz?tis. Romanerna, vilka undersöks av Roz?tis behandlar tiden efter andra vÀrldskriget i flyktinglÀger och hur flyktingarna upplever de första Ären utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosÀtter sig i det nya landet.

Förebyggande metoder mot mobbning. En studie av förebyggande metoder, som lÀrare kan anvÀnda i sitt dagliga arbete i skolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

Film i lÀromedel : En kartlÀggning över hur film presenteras i ESS i Svenska för Är 6-9

Hur förhÄller sig lÀromedel riktade mot grundskolans Är 6-9 till aktuell forskning och gÀllande styrdokument? Med fokus pÄ hur filmiska uttryck fÄr plats i svenskÀmnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger pÄ en kartlÀggning i vilken det innehÄll som föresprÄkar film som undervisningsmedium, i en lÀromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad sÄvÀl aktuell forskning pÄ omrÄdet som grundskolans styrdokument sÀger i frÄgan om filmens roll inom svenskÀmnet.Mycket fokus i lÀromedlen, sÄvÀl som i svenskÀmnets kursplan, ligger pÄ att studera litteratur och det Àr i relation till detta delomrÄde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det frÀmsta, alternativa mediet i frÄga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma frÄga Àr att man mÄste arbeta djupare, hitta bredare frÄgor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant Àr dock att man i lÀromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundlÀggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesÀttet i Ärskurs 6.

Fenomenet complete phase : incomplete phase i rotumanska

I denna uppsats behandlas de grammatiska fenomenen complete phase och incomplete phase i det austronesiska sprÄket rotumanska. Min avsikt med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför complete phase respektive incomplete phase anvÀnds i en viss syntaktisk eller morfologisk kontext. Jag har baserat denna studie endast pÄ litteratur, frÀmst frÄn C.M Churchwards Rotuman Grammar and Dictionary..

Gestaltning av skolgÄrdsrum : ett gestaltningsförslag till Slestadsskolans innergÄrdar med utgÄngspunkt i miljöpsykologi och utomhuspedagogik

De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Belysning i trÀdgÄrden : inspiration tips och idéer

I och med att mörkret trÀnger sig pÄ blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trÀdgÄrdarna finns dÀr ute men de syns inte. För att rÄda bot pÄ dagens mörka trÀdgÄrdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien Àr att visa hur man kan anvÀnda sig av belysning i en trÀdgÄrd och att inspirera lÀsaren genom att ge förslag pÄ belysning i tvÄ olika trÀdgÄrdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trÀdgÄrd kan belysas.

Muntligt berÀttande : -en kÀnsla av gemenskap

Detta arbete Àr en undersökning kring begreppet muntligt berÀttande dÀr jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning som Àr: Hur kan jag anvÀnda mig av det muntliga berÀttandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berÀttande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kÄkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till Àr att det muntliga berÀttandet Àr ett bra verktyg att anvÀnda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berÀttandet kan man skapa en mer meningsfull skolgÄng för elever dÀr vardagliga hÀndelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhÀngande budskap..

AndrahandsupplÄtelse: Hur bedömer hyresnÀmnden andrahandsupplÄtelse av hyresrÀtter?

Det Àr mÄnga i vÄrt samhÀlle som berörs av detta Àmne, har vi inte sjÀlva bott i andrahand kÀnner man troligen nÄgon som har gjort det eller gör det. Jag har i min C-uppsats försökt klargöra vilka förutsÀttningar som gÀller för att fÄ tillstÄnd till andrahandsupplÄtelse, jag kommer att redogöra vad som Àr gÀllande rÀtt inom detta omrÄde. DÄ det inte finns speciellt mycket litteratur pÄ detta omrÄde sÄ valde jag att besöka tvÄ hyresnÀmnder, detta för att klargöra hur hyresnÀmnderna bedömer andrahandsupplÄtelser av hyresrÀtter. Jag har fÄtt ta del av deras beslut och jag har sammanfattat dessa och försökt ta ut det vÀsentliga i dessa..

KONCEPTSTUDIE AV EN MILJÖVÄNLIG ÖVERVAKNINGSFARKOST.

MÄnga varma lÀnder har problem med skogsbrÀnder som kostar staterna enorma summor, naturen förstörs och liv förloras. Med en obemannad övervakningsfarkost kan man i förebyggande syfte minska skadorna av skogsbrÀnder genom att upptÀcka dem tidigt.I detta projekt studeras ett koncept som ska vara lÀmpligt för att upptÀcka och övervaka skogsbrÀnder. Konceptet Àr en miljövÀnlig obemannad farkostMed hjÀlp av handledning, litteratur och simuleringsprogrammet MATLAB har ett flygplanskoncept studerats och berÀkningar gjorts för att tillfredsstÀlla kriterierna.NÄgra av de erhÄllna resultaten Àr totalvikten pÄ ungefÀr 99 kg, energiÄtgÄng pÄ ca 7,5 kWh, motoreffekt pÄ ca 7 kW och maximal flyghastighet pÄ ca 50 m/s.Det visade sig att flygplanet klarar av att flyga 10 mil till mÄlomrÄdet och övervaka mÄlomrÄdet i 1 timme och sedan flyga tillbaka..

Diffusionen av SOA

Uppsatsen Àmnar ge en indikation om diffusionen av den tjÀnsteorienterade arkitekturen SOA, idag och dess framtida diffusion. Genom att operationalisera begreppet SOA med hjÀlp av litteratur har vi kunnat sammanstÀlla en enkÀt i syfte att utföra en enkÀtundersökning. Genom det empiriska material vi samlat in har vi kunnat applicera detta i en modell för teknologisk diffusion, i syfte att ge en indikation i form av en graf för diffusionen av SOA. Resultatet visade pÄ en överraskande hög spridning av SOA dÄ sannolikheten för spridningen blev vÀldigt hög. Vi misstÀnker att vissa system- och programutvecklingsföretag tror sig ha spridit SOA utan att de gjort det.

Hur fungerar medling vid ungdomsbrott och vilka fördelar kan medlingen ge brottsoffret, gÀrningspersonen och samhÀllet?

Syftet med det hÀr arbetet Àr att besvara frÄgestÀllningen: ?Hur fungerar medling vid ungdomsbrott och vilka fördelar kan medlingen ge brottsoffret, gÀrningspersonen och samhÀllet?? Genom att gÄ pÄ en förelÀsning, lÀsa lÄnad litteratur i Àmnet och intervjua tre personer har jag kommit fram till att det inte finns nÄgra större forskningsresultat, gjorda i Sverige eller Norden, som visar pÄ vilken effekt medling kan ge. Jag har dock kunnat konstatera att effekten allt som oftast pÄ positiv utifrÄn den information jag har fÄtt fram. Förhoppningsvis kommer Àven den första stora forskningsrapporten att visa detsamma..

"Jag kan inte!" Sex lÀrare berÀttar om sina erfarenheter av elever som tror att de inte kan.

Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie. Arbetets syfte har varit att fÄ kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lÀrare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven Àr rÀdd för att misslyckas och gör sitt bÀsta för att behÄlla den sjÀlvkÀnsla han fortfarande har kvar.

Finns det en inofficiell eller dold skönlitterÀr kanon i skolans lÀgre Äldrar?

Denna rapport handlar om ett idag debatterat Àmne, nÀmligen om en litterÀr kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterÀra verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar pÄ barn i de yngre Äldrarna i skolan. En enkÀtundersökning skickades ut med frÄgor angÄende författare, böcker samt pÄ vilken basis lÀrare vÀljer litteratur till eleverna. Svaren pÄ undersökningen var varierande under en del punkter.

Vad Àr det klara i Klartext?

I denna uppsats har sprÄket i radioprogrammet Klartext jÀmförts med sprÄket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i sprÄket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades frÀmst pÄ den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de tvÄ jÀmförda programmens sprÄk skiljde sig Ät pÄ flera olika sÀtt, bland annat anvÀnde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % fÀrre tecken Àn vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->